Vatten har präglat de senaste dagarna. Våldsamma regnskurar och även en läcka.
”Dit hä’ bär, dit bär’e”, som man säger. 

Vad trevligt det ser ut överallt när det blötregnar både vertikalt och horisontellt stup i kvarten, eller hur? Klafs, klafs. 

Igår var det blött på de flesta håll, förutom där det alltid är vatten annars. I kranarna. Vi hade dåligt tryck på kvällen och jag trodde att det hade att göra med de små strömavbrott vi haft fram och tillbaka under några timmars åskväder. Pumpen gick dock som den skulle men efter en stunds felsökning hittade Danne en annan ledtråd. En porlande flod utanför gavelkalvarnas box. Något var definitivt trasigt.

Bort med locket från kistan där vattenkoppen står och där under fanns ett tydligt kvalitetsproblem.

Det syns kanske lite dåligt men det är alltså en slang som lossnat och vatten som sprutar upp där vid väggen.

Vad skönt det är med enkla, distinkta fel på saker. När man ser vad problemet är och snabbt kan åtgärda det. Nu var det bara att slå av vattnet och skruva fast slangen med en ny klammer. Den gamla var en aning rostig kan man säga.

Idag har det också regnat en del. Varvat med både blåst och någon solstrimma. Jag jobbar i covidtakt, är löjligt trött, och har haft inomhustjänst idag tack vare Danne och vår sommarjobbare William. Bokföringen börjar se riktigt bra ut nu så kanske kom det här viruset ganska lägligt ändå.