Håkan plöjde och det gick hur bra som helst. Tills han körde fast. Och mig kunde han inte få tag på för jag hade slut på batteri i telefonen. Så han ringde min pappa i stället. Som hoppade in i Valtran och åkte dit för att dra lös honom. Men vad hände? Jo, även pappa körde fast..! (Alltså förstår ni hur jag har det här!?)

Till sist fick de kontakt med mig, genom att ta en bil och åka hem hit till gårn, och jag kunde ta traktorn till åkern och beskåda två maskiner som stod still i leran.

Bärgningen blev enkel i alla fall och tack och lov fastnade inte jag också. Det hade ju varit riktigt pinsamt om vi suttit där alla tre utan att kunna ta oss någonstans!

Kanske några av världens sämsta bilder men jag kan säga till mitt försvar att det faktiskt var snöyra. Och att jag försökte vara lite snabb eftersom det inte alltid är så populärt när någon håller på och fotar i sådana här situationer.

Hoppas alla har haft en bra helg. Själv har jag varit näst intill ensam här, bara Elias som sällskap, och det har varit fantastiskt skönt om jag ska vara ärlig. Men i kväll kommer resten av familjen hem och det blir trevligt det med!