Det är inte alltid helt lätt att jobba för staten och politiken.

Jag har många vänner och kollegor som gör det. Vilket hedrar dem, det är ett stort ansvar att ta. Där man ibland kanske måste fatta beslut mot bättre vetande.

Som myndighetsföreträdare käftar man normalt sett inte emot sin uppdragsgivare, d v s Regeringen och politiken. Tycker man att något är dumt, så skakar man på huvudet, men utför sitt uppdrag lojalt och så gott det går.

Men ibland måste man säga ifrån.

Det gör Skogsstyrelsen i en skrivelse från i torsdags (11/5) till Regeringen och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Lite artigt och på myndighetsprosa rubricerad som ”Hemställan om behov av förtydligande av motsägelsefulla politiska signaler om hur skogar med höga naturvärden ska hanteras.”

Några A4-sidor, och på myndighetsvis formellt och noggrant avslutade med en redovisning av vem som beslutat, vem som varit föredragande och vilka som deltagit i den slutliga handläggningen.

Kan se ut som vilken myndighetsskrivelse som helst.

Det är det inte.

Det är en riktig uppläxning av Regeringen och politiken!

Granplanta i vårsolen – föremål för politiska beslut!

På punkt efter punkt visar man på motsägelsefulla styrmedel och politiska signaler i skogspolitiken.

• Å ena sidan ska skyddsvärda skogar inte avverkas utan bevaras genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar.
• Å andra sidan ska äganderätten stärkas och frivillighet och skogsägarens motivation vara grunden för formellt skydd och avsteg från frivillighet ska bli mer restriktivt.
• Samtidigt som de ansvariga myndigheterna har låga anslag för formellt skydd och det pågår en rättsutveckling i domstolarna som går på tvärs med de politiska styrsignalerna.

Skogsstyrelsen konstaterar, mycket riktigt, att:

”Skogsägarna riskerar att uppleva att det saknas förutsägbarhet och rättssäkerhet” och att ”Det är dåliga förutsättningar förlångsiktiga investeringar i exempelvis skogsvårdsinsatser”.

Det här går inte ihop!

Därför är det bra att Skogsstyrelsen och dess GD Herman Sundqvist tar bladet från munnen och säger hur det är.

Regeringen och politiken har en läxa att göra här.