Jamen, så kom då Högsta domstolen (HD) med sitt avgörande om rätten till en 14 kilo tung meteorit-sten som ramlat ner i skogen. Den tillhör inte markägaren utan upphittaren, finner HD.

I korthet innebär HD-domen att om det från rymden ramlar ner något på din gård (jord och skog) – typ en meteorit – så ska det anses som lös egendom. Som vem som helst kan plocka till sig, som vore den några liter blåbär.

Jag utbildade mig en gång i tiden till jurist – och jag kan väl inte direkt påstå att jag hållit på med fastighetsrätt (det är jättetråkigt) – men jag minns att det här med fast och lös egendom är rätt viktigt.

Jordabalken är rätt tydlig:

”Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. ”

Det här med ”jord” ska inte förstås bokstavligen, i begreppet ingår till exempel sten och grus och lera och så finns det en lång uppräkning av vad som är ”tillbehör” till en fastighet, som ”på rot stående träd och andra växter” (och det sistnämnda får man väl som skogsägare vara särskilt tacksam för).

Hitta meteoriten i din skog – innan någon annan gör det!

Men den nu aktuella meteoriten är inte fast egendom anser HD. Den är inte en del av den fasta egendom som den fallit ned på.

HD:s argumentation är inte kristallklar. Å ena sidan är en meteorit lös egendom, å andra sidan kan den övergå till att bli fast egendom när det har förflutit en viss tid och den blivit ”en integrerad del av jorden”. Även den meteorit som nyss fallit ned kan omedelbart vara så anknuten till jorden att ”den får anses ha blivit integrerad med den”.

Efter detta, inte helt övertygande resonemang, rundar HD av med att ”Det är ofrånkomligt att gränsdragningsfrågor kan uppstå”.

Ja, det kan man ju hålla med om.

Ett av justitieråden var skiljaktig och skrev bland annat att ”i likhet med vad som normalt torde gälla för andra naturliga material som på grund av naturens krafter flyttas från en fastighet till en annan”, så bör en meteorit anses vara fast egendom och därmed tillhöra markägaren redan när den ramlat på marken. Rakare och tydligare där!

Nu kanske man inte ska göra en alltför stor principiell och äganderättslig sak av det här avgörandet. Det är ju inte direkt var dag det ramlar ner meteoritstenar från himlen och tur är väl det. Men lite betänkligt är det ändå.