Jag ska inte säga att stormen ”Dave” förstörde min påskhelg.

Men näst intill.

Dagarna innan påsk var faktiskt bra med arbete och egen tid i skogen och möten med skogsrådgivare-/inköpare, där vi planerade kommande verksamheter på fastigheterna.

Här har det gallrats!

Glad och nöjd hämtade jag sedan tidig påsk den yngre generationen på Linköpings Centralstation (eller ”Resecentrum”, som det numera så löjligt heter).

Det var också då som SMHI hade börjat flagga för att någon som hette ”Dave” (som stormen döpts till) var i antågande, d v s att det skulle bli kunna bli blåsigt till påsken.

”Blåsigt” var bara förnamnet.

Rätt fort gick ”Dave” över i ”Gul Varning” som sedan blev ”Orange varning” och såg jag på just den orange kartan från SMHI så låg min fastighet i Östergötland typ mitt i epicentrum för stormen.

28 m/s i byvindarna kunde man dessutom räkna med framåt påskdagskvällen. Lade väl en viss sordin på stämningen.

Dumma mig! Som gallrat och låtit vinden ta fart i bestånden.

Glad Påsk ändå?

Jodå. Påskaftonen var fin och visst satt vi där vid påskdagsmiddagen med hjortgryta från gården. Och visst var det mysigt med brasan och ljusen (nej, vi hade inget strömavbrott).

Samtidigt som vi å ena sidan ryste vid varje kraftig vindby som dunkade i taken, men å andra sidan sa vi att ”det var nog inte så farligt”. Taket var ju kvar!

Jag får för egen del ibland ”déjà vu -känslor” från natten med stormen ”Gudrun” i januari år 2005.

Så jag fasade lite för morgonen nu när Påskdag blev till Annandag och mörkret – och ovissheten – blev till ljus.

Så glad jag blev! Allting var sig likt!

De förutspådda 28 m/s i byvindarna hade – enligt SMHI – någon timme när det var som värst – stannat vid enstaka 22 m/s.

Åkte en morgonrunda på vägarna innan återresan till Stockholm med det jag hann se.

• Några nedblåsta frötallar på hyggena.
• Lite ris och grenar över vägarna.
• En och annan gran som förstås var tvungen att lägga sig tvärs över vägarna (röjde jag bort på en gång).

Värre än så här blev det nog inte – hej då stormen Dave!

Det kan jag stå ut med – andra kan ha drabbats värre och för dem har jag all respekt.

Men på det stora hela andas man ut.

Blås nu bort stormen ”Dave” med det lilla du har kvar – och försvinn!