Grusvägsrally – javisst! (men akta postlådan)
Nu har jag just fyllt 60 år och då ska man väl hålla igen näbben – i synnerhet om man vill kritisera ”ungdomarna”.
I synnerhet dem som tycker att det är roligt att köra rally och sladda runt på den enskilda (fast allmänna) grusvägen nattetid som jag sköter om (och vi får vägbidrag för) och som sträcker sig över markerna.
Det tycker jag att de ska få göra. Det låter skitroligt (fast nu är jag väl för gammal för egen del).
Men det är inte lika kul när jag på morgonen upptäcker att de i en skarp högerkurva sladdat ner till vänster och gjort våra gemensamma postlådor (2 stycken) till kaffevirke.
Lätt att följa hjulspåren och hade den som körde inte fått upp bilen i sista stund, så hade den fortsatt ner för slänten, alternativt rakt in i en gammal stenstolpe. Jag lovar att den sistnämnda inte hade gett vika. Kunde ha gått rätt illa.
Men nu är det som det är.
Tur hade jag nu med vuxen dotter och pojkvän på plats över helgen, så vi snickrade snart ihop en ny postlådeuppställning.
Det borde vi kanske ha gjort ändå.
Men ni – som kraschade in i postlådorna och inte hörde av er – kan väl ta det lite lugnare just i den där kurvan i fortsättningen. Om inte annat för er egen skull.
Nu ska farbror, 60 år, sluta att gnälla.