Pang så står burken där!

Nu är skalet färdigt och silon är nu fixerad och fastsatt. Alla väggplåtar är alltså ditsatta, alla balkar sitter fast där dem ska, taket är på plats, alltihop är fastbultat i betongen och domkrafterna är borttagna och hoppackade. Det betyder att det mesta nu är gjort. Vi behöver inte längre vara oroliga över blåsigt väder, för nu sitter ju faktiskt burken fast på riktigt och borde verkligen inte blåsa över till någon granne. Om den ändå gör det är det något som verkligen är helfel.

Det mesta är nu gjort, men inte allt. Det som är kvar är att lägga in golvet, montera utmatningsskruv, sätta ditt manluckan samt en montera en transportör in och en ut ur resten av anläggningen. Detta beräknas att ta ytterligare fyra arbetsdagar. Imorgon och på torsdag ska allt förutom monteringen av transportörerna utföras. På torsdag kväll borde alltså själva silon vara klar. Resten ska bli färdigt inte nästa vecka men veckan efter det.

Jag ska erkänna att jag nu faktiskt är trött. När man blir färdig med något sånt här stort delmål är det lätt att proppen liksom går ur en. Just nu känns det lite så. Vi har alla slitit hårt och jag tror att det är fler av oss som varit med som är trötta. Det har än så länge gått fruktansvärt, väldigt bra med allting och allting har flutit på extremt bra. Det har varit bra styrning från montageledare och bra folk som haft lätt att samarbeta och vill åt samma håll, uppåt och framåt. Under dessa hårda, intensiva dagar har vi servat alla i besättningen med att hämta och bjuda på mat, tror det varit uppskattat hos fler än bara lokala pizzerian. När vi nu varit några fler än vanligt så får verkstaden agera matsal åt alla.

Nu är det bara att stoppa i proppen igen och ladda inför morrondagens golvläggning.