Blommor till frun

Caroline brukar påtala att jag aldrig ger henne blommor, så idag var det dags. Jag plockade den själv och har själv (med hjälp av de andra på gården) odlat och tagit hand om den sedan den tredje augusti förra året. Det kan man kalla planering och romantik på hög nivå. Det var kanske inte den finaste rapsplantan hon fick, men den var absolut inte dålig.

Här är frun med sin fina blomma. Passar ju bra med tanke på att vi hade bröllopsdag häromdagen.

Rapsen blommar alltså fortfarande fint och är nu inne på fjärde veckan i sin blomning. Jag hoppas och tror att den kommer att blomma ytterligare ett litet tag. Det borde kunna finnas nästan ytterligare en vecka kvar för den att ge, och kanske ytterligare lite till. Det återstår att se.

Rapsen blommar fortfarande fint. Här är en bild från platsen där vi lämnade halmen och på bilden syns personen som jag skällde på för att han gjorde det. Förlåt igen pappa, rapsen är inte sämre här än någon annanstans.
Än finns det knoppar som ska slå ut.

Hela fältet blommar inte lika fint, där vi inte sprutade mot rapsbaggar har den nästan blommat över. Jag trodde inte att det skulle vara så tydliga linjer på den sortens bekämpning, men det är det.

Här blommar den inte lika fint. Det var här vi inte sprutade mot rapsbaggar.

 

Det här med selfiesar i rapsen verkar ju vara populärt, så jag var tvungen att prova. Till skillnad mot många andra selfiefotografer så gjorde jag det i egen raps. Vet inte om motivet blev snyggare bara för att det var i rapsen, men rapsen lyser gult och fint runtomkring i alla fall.

Den här selifefotografen nöjde sig inte med en selfie, han snodde även med en blomma hem till frun.

Kan konstatera att det inte blev några stora körskador i rapsen vid bomullsmögelsbekämpningen. Det syns ingen skillnad med ögat där sprutekipaget tryckt ner rapsen gentemot det bredvid. Skönt tycker jag, då behöver man inte må dåligt över det i alla fall.

Inga stora körskador mellan hjulspåren syns i rapsen.

Egentligen ett kväve inlägg

Jag hade egentligen tänkt att det här blogginlägget skulle handla om den kompletteringsgiva med kväve, som vi nu lägger på Juliusvetet och kvävstatusen på fälten. Nu blev det inte så. Det får bli imorgon helt enkelt, men kan inte hålla mig från att lägga upp någon bild från den.

Den blåa pilen visar en kvävemaxruta som är gjord med kalksalpeter. Min teori om detta kommer imorgon.
När jag ändå åkte förbi Norinet var jag tvungen att skanna lite. Här växer det så det knakar. Här är samma sträcka körd som jag brukar visa.
Norinet är nu i stadie 41 (flaggbladets slida utväxande)

Jag har sett på facebook att alla riktiga växtodlare har en bild på sig tagen i raps (selfie duger inte). Idag fick jag också äntligen en sån bild. Här kommer den fina bilden som min far tog.

Jag i raps.