Jag vet inte om det är rätt sätt att uttrycka sig, men kommer inte på något bättre. Nu är det inte längre bara vi som är redo för skörd 2020, nu börjar även det tidiga vetet att blir redo.

Onödigt regn

Hade det inte varit för de senaste dagarna onödiga nederbörd, hade vi nog redan tröskat några hektar vid det här laget. Nu blev det inte så, de 30 mm regn som kommit på sista tiden har gjort kärnan blöt. Inte ens dagens torrväder hjälpte tillräckligt. Vi får helt enkelt hålla oss till tåls ett litet tag till. Nu tycker jag att det kanske är dags för lite bra skördeväder, för min del räcker det med regn för ett litet tag.

Ingen panik, men…

Ja, egentligen är det väl ingen panik med att komma igång att tröska, inte för själva vetet som ska tröskas skull i alla fall. Det är ju det där med att det ska göras lite annat efter att det är tröskat, som ligger på lite. Det är det Norin-vetet som är våran tidiga sort som nu börjar bli redo för att tröskas. Anledningen till att vi har Norin är inte bara för att dra ut på trösksäsongen, det är även för att vi ska kunna så höstraps efter. Därför behövs det tröskas lite halvtidigt.

Plan A

Våran plan A är att vi ska lägga(ta reda på) halmen efter Norinet. Även om det förra året gick bra att så raps även där vi hackat halmen, så känns det ändå bättre att ta bort den innan rapssådden. Det här med att bärga halmen är lite av en klurighet och inte alltid så enkelt. Tröskning utan hänsyn till att halmen ska gå att bärga är mycket lättare. Vi är beroende av fin torr halm till våra djupströbäddar och måste få in en viss mängd. Plan B om det inte blir bra halmväder i samband med tröskning, är att hacka halmen. Det visade sig ju som sagt var fungera bra förra året, och känns inte som ett dåligt alternativ (även om jag gillar plan A bäst).

Motorväg

När halmen väl är bärgad så är det lite utav en motorväg (som inte är lika väderberoende) kvar. Då är är gödningsspridning, själva sådden kvar, eventuellt vältning och snigelskyddet kvar. Detta går att göra även om det inte är strålande torrväder och till och med när det regnar lite smått. Så detta känns halv-lugnt, bara halmen är borta. Nu är jag taggad på att få komma igång med halmbärgning och rapssådden, nu är till och med traktorn tankad och stolen inställd. Det är (nästan) bara att vrida om nyckeln, välja temperatur i hytten och köra.

Fokus framåt

Jag är även självklart väldigt taggad på att se hur skörden för året ser ut, men gillar att fokusera framåt på vad som ska göras. Skörden och tröskningen är ju också något som måste göras, men där är ju alla insatser redan gjorda. Förutom just själva skördandet, men det är ju mer som ett resultat på vad man gjort under året och självklart en stor inkomst (när det är sålt och levererat).

När kör vi?

För att bestämma när vi ska köra brukar vi alla tre gå runt i fälten och kolla läget. Än så länge har vi ingen smidig handtröska, utan vi tröskar för hand och tuggar helt enkelt på vetet. Det två äldre erfarna brukar då säga att det är lite blöt vi får vänta, medans jag tycker att det känns ok och vi ska provtröska (med tröskan). Idag kunde även jag hålla med om att det varför blöt, även om jag var tvungen att hålla skenet uppe och ändå föreslå provtröskning några gånger. Det här med att tugga på vetet för att känna vattenhalten fungerar faktiskt väldigt bra, även om det måste kalibreras mot en riktig mätare ibland. Enligt mig verkar kalibrering behövas oftare ju äldre tänder som tuggar på vetet…. men gammal är väl äldst och jag får ödmjukt lyssna på den äldre generationen och lugna mig.

För att lugna min mor något (så hon inte tror att jag tappat förståndet under ledigheten), så förtydligar jag att jag med tyckte vetet var för surt för tröskning idag.

Sidospår:

Imorgon är en annan dag och då får vi se vad dessa tuggmätningar säger.