Halmplastning

29 oktober, 2020

För att kunna komma igång med omställningen från halmlager till djurstall. Så behöver vi få undan halmen, men var gör vi av den då?

Plastning

får bli lösningen på för en del av balarna. De flesta balarna ska flyttas över till lagården (snart maskinhall och halmlager) som vi ska hyra av grannen. Det är inte riktigt inflyttningsklart där än, men väldigt snart. Vi behöver tyvärr komma igång med att omställningen lite tidigare än väldigt snart. Därför fick de balar som stod mest i vägen idag bli plastade, så att utomhuslagring en liten längre tid blir möjlig. Eftermiddagens projekt fick därför bli att plasta in ca 150 st halmbalar. Nu blev ju helt plötsligt halmen lite dyrare genom detta, men det känns fruktansvärt onödigt att förstöra den genom att bara låta den stå ute. Alternativet hade ju kunna vara att täcka den med plast (typ plansiloplast). Det har vi provat (mycket) förut, men det blir inte riktigt kanon. Så lite mer jobb och en liten skvätt plast är nog den bästa lösningen.

Halmbalarna här är lite i vägen för djuren och ombyggnationen.
Plastning fick bli lösningen. Jag fick äran att köra fintraktorn på gården, en John Deere 6800 som nu gått snart 14000 timmar.
Lite rörigt innan vi kom in i det. Jag lyfte fram, Carl plastade och farsan körde iväg och travade balarna.
Halmen som var mest i vägen är nu borta. Nu kan vi förbereda gjutning (och gjuta) av klövpall och foderbord. Det var inte länge sedan vi sågade itu foderbordet och tog bort det för att få plats med halm. Nu tar vi bort halmen för att kunna gjuta foderbord och få plats med djur. Det är en föränderlig värld vi lever i.

Vad är kvar att göra?

Nu ska resten av halmen tömmas och köras bort till vårat ny halmlager, det tar vi när det passar sen. Det som är lite mer bråttom är att gjuta foderbordet och få dit grindar/fronter. Sen ska lite vattenkoppar dit och en kraftfoderlina, så är vi i hamn med detta med. Kul och skönt att vi slipper vara sysslolösa.

Lite annat:

Nu är sista tvätten av den här pressen gjord här på gården.

 

Nu är den inte med i gänget längre, den får flytta vidare (Balbanan fälldes självklart upp innan den lämnade gården). . Vi kan ju inte ha en press som vi inte vet om den är röd eller orange…. För att ni inte ska tro att jag är helt tokig, så kanske jag måste berätta att det inte bara är färgen som gör att den få flytta. Den här pressen passar helt enkelt inte in här hos oss. Det kanske kommer mer om detta i framtiden, vi får se.

Jag måste lägga till några bilder från kvällens hundpromenad. Man kan verkligen säga att spindlarna har gjort Halloween-fint.

Trädgårdslandet.

 

Mycket spindelnät är det.

När jag var liten var jag rädd för spindlar, tur att det har gått över!

Senare i höst
Inte tomt längre