Höstens givor vid höstvetesådden

2 november, 2020

Jag tror att jag lovade tidigare när allting var i full gång, att jag skulle dela med mig om de givor vi tillämpade vi sådden och mina tankar om det. Därför kommer här lite om detta, som vanligt är det mina tankar just nu/då, jag antar att dessa kommer ändras framåt i livet. Vad som är rätt eller fel kommer jag kanske aldrig få veta, men jag kommer sträva efter att hamna så nära rätt så länge jag håller på. 

Gödnings givan

Var en tråkig rak giva över hela arealen där vi sådde vete som kombisåddes. Vi vill egentligen köra med variabel giva här, men i höst så markkarterade vi hela gården (för att komma helt i fas). Därför kändes det bäst att köra samma giva överallt. Det borde bli mest rättvist resultat på markkarteringen då, inte helt säker på att det är så men det känns så. Givan vi kombisådde 200 kg/ha och produkten var NPK 10-11-22. Det blev alltså 20 kg N/ha, 22 kg P/ha och 44 kg K/ha, det kan jag tycka är ganska nära medel på P och K. Fosforn som jag tror är en vanlig begränsande faktor, räcker med den här givan till 10 ton i skörd/ha där vi ligger i P-AL värde 6-8 (enligt Yaras gödslingsråd). Även om vi inte vill gödsla för mycket, så vill vi självklart inte bromsa grödan redan innan den kommit igång. Med helt färsk markkartering hoppas vi komma närmare rätt giva…

Där nere ligger gödningen och bara väntar på att göra nytta.

Utsädesgivan

Diskussion och erfarenhet

Jag tycker nog att utsädes givan är krångligare att bestämma än gödningsgivan. Gödningsgivan är mycket enklare att bara läsa i en tabell och sedan tillämpa. När det gäller utsädesgivan tycker jag att det är mycket mer parametrar som spelar in. Som tur är så är vi fler här på gården, vilket gör det lättare att hitta mest rätt. För att komma fram till de utsädesgivor vi använder, så brukar det vara diskussioner mellan oss på gården. Vi tycker inte alltid lika, utan diskuterar oss fram. Det är kanonbra! Då vet vi att det inte bara är något vi gör för att det står i en tabell utan en levande siffra som vi själva tar fram. Självklart tar vi hjälp av alla fina tabeller och rekommendationer som finns, men vi använder mycket egna siffror och erfarenheter i våra beslut. Det är något jag tror är viktigt, att ta hänsyn till sina egna förutsättningar och våga lita på sina egna erfarenheter.

Hur många plantor vill vi ha? och hur många plantor av det vi sår brukar titta upp?
Det räcker inte bara med rätt sort, det ska vara rätt mängd också….

Inte kg/ha

Innan vi fortsätter så vill jag säga att när jag tänker utsädesmängder, så tänker jag inte i kg/ha utan grobara frön/m2. Det är ju faktiskt det som är intressant hur många plantor -> skott-> ax det är per m2. Det är ju oftast kg/ha man ställer in såmaskinen på, men önskat antal grobara frön/m2 ska ju styra den siffran. Går man bara efter kg/ha från tabell, så vet man inte hur många grobara frön/m2 man sår (om man inte räknar ut det). Sår man tex 200 kg/ ha så kan ju mängden grobara frön/m2 skilja sig extremt beroende på utsädet man använder. Här kommer exempel på inte helt ovanligt utsäde:

Norinvete: grobarhet 97 %, tusenkornvikt 38 g. 200 kg i utsädesmängd ger ca 510 grobara frön/m2

Juliusvete: grobarhet 96 %, tusenkornvikt 50 g. 200 kg i utsädesmängd ger 384 grobara frön/m2

Det kan alltså bli stora skillnader på mängden grobara frön/m2 på samma kg giva/ha. Därför förespråkar jag att man räknar lite på vad det egentligen är man sår ut.

Det kan vara stor skillnad på antal frön på ett ha, även på samma kg-giva.

Givan

Ja, vilken giva sådde vi då till slut? Det har jag redan nämnt i tidigare inlägg, men det handlar om mellan 350 grobara/m2 upp till 400 grobara/m2 i snittmängder på fälten. Det är kanske ett ganska så litet spann kan man tycka, men efter årets förutsättningar så blev det så. Jag gillar egentligen lite lägre utsädesmängder, men i år så har vi gått upp lite. Återigen så måste man ju ta hänsyns till årets förutsättningar och lite högre utsädesmängd kan ju vara en försäkring. Jag vill gärna ha 1000 skott/m2 när vintern kommer. På de fält vi har odlat en längre tid vet jag att vi brukar ha bra fältuppkomst.

Här är Norinvete. Utsädesmängden var 370 grobara/m2 och nu har vi 355 plantor/m2 i snitt. En mycket bra fältuppkomst tycker jag.

Variabel utsädesgiva?

Jag skrev ju tidigare i höst att jag skulle prova att börja använda styrfiler för att styra utsädesmängden. Det blev inte så till slut…. Varför inte? Blir nog då den naturliga frågan. Det finns som vanligt flera anledningar till detta. Dels så sprang vi på ett tekniskt problem, det skulle ha gått att lösa om man velat. Så det var inte det som var den stora anledningen. Jag ska vara ärlig och säga att jag tyvärr aldrig riktigt trott på varierad utsädesmängd, åtminstone inte efter styrfil i vårat så-system. För vad ska man gå efter? Jag brukar ägna en hel del tid åt att kolla olika karteringar över våra fält, och hittar inte något jätte bra att gå efter när det gäller utsädesmängd. Variabla gödselgivor med styrfil är jag absolut ett fan av, men hittar verkligen inget kalasbra sätt för att skapa styrfiler för utsäde. Tendenser mellan karteringarna går att se, men inte tillräckligt tydliga för att skapa styrfil tycker jag.

. För att få ut en bra utsädesstyrfil så skulle man behöva baka in en massa saker. Inte bara saker som syns på tex markprover eller från satellit utan även förutsättningarna på platserna just när det sås. Det finns faktiskt något som kan ta hänsyn till just detta, hjärnan som styr fingrarna som skriver detta. Där finns all denna information och kan användas, därför så använde jag min egen hjärna som styrfil och lät den sköta givan. Givan blev alltså variabel på något sätt till slut. Det är ju inte alltid tekniken är bättre än människan, hoppas det är så denna gången….  Någon gång ska vi absolut prova detta med utsädesstyrfil, men inte i år. Kanske nästa år? Jag skulle gärna vilja prova, men vet som sagt var inte vad jag ska gå efter.. Att köra efter styrfil är ju häftigt, men jag vägrar att göra något enbart för görandets skull och inte för resultatet…

2019 såg det ut så här i mitten på april. Bild från CROPSAT

 

2020 i mitten på april såg det ut så här.
Markkartering från 2017, här här P-AL värdena
Lerhalt från markkartering
Förslag på utsädesmängdsvariationer från Markdata.se
Biomassan enligt N-sensorn 8/6 i år.

Som ni ser så är det svårt att se riktigt vad man ska gå efter, för att få ett perfekt recept. Grödan kompenserar bra själv. Dessutom tar inget av ovanstående hänsyn till detta:

Platser där vildsvinen mer frekvent härjar. Här ska man kanske dra upp givan något?
Förändringar i bruket pga av harvningen.
Nu är jag bortskämd med väldigt bra harvning framför mig när jag sår. Men den kan annars verkligen påverka förutsättningarna för sådden kanske mer än något annat.

Jag ska även tillägga att när jag gjort egna försök på olika utsädesmängd, så har jag blivit lite besviken. Jag trodde skillnaden skulle vara större, men i slutänden när jag har räknat ax/m2 vid skörd har det varit väldigt nära samma antal.

Inlägget har redan blivit längre än jag tänkt mig, så det är nog dags att sluta nu. Det här var i alla fall lite om hur mina tankar går om detta. Jag är under ständig utveckling så det är inte säkert att jag tänker lika om ett år……

Första flyttlasset
Senare i höst