Handgödsling och en sväng på fälten

Vi har ju anlagt ett gäng kväve-nollrutor nu i vår och idag har vi anlagt motsatsen till nollrutor, maxrutor. I samband med detta blev det även en sväng på fälten för att kolla läget, det är alltid intressant och lärorikt.

Inte lura sig själv

Att endast uppskatta hur ett bestånd ser ut med ögat är kanonsvårt. Det finns så mycket som spelar ögonen spratt, tex ljusvinklar och färg på marken, det är alltså jättelätt att lura sig själv. Ligger solen i rätt läge och marken är mörk, så kan man tro att ett tunt o och tråkigt vete är tätt och fint. Vill man då ha en liten bättre uppfattning tycker jag att det bara är att ge sig ut att räkna vad som finns. Idag var inte första gången för i år vi gjorde det, men vi gjorde det idag med.

Här har vi ett bra ställe att lura sig själv på. Det är två olika sorter, brons till vänster och julius till höger. Jag var säker på att julius var tjockare än brons när man såg det på håll. Så var inte fallet, bronset är nästan dubbelt så tjockt. Jag antar att jag lurades av att julius är grönare.
Samma ställe, men uppifrån. Det är två drag julius sådda mitt i. Nu syns nästan att julius är lite tunnare… Det är sått med samma utsädesmängd. Detta är en mulljord och bronsen ska ju tåla lite lägre pH, det kanske bidrar till detta? Vi har sått på samma sätt på ett annat ställe på fältet där det inte är mulljord och högre pH, där är det inte samma stora skillnad, intressant!

Först plantor sen skott

Det är ju mycket fokus på antalet skott per m2 när det gäller höstvete, det är ju helt rätt. För vi vill ju ha rätt antal skott så att vi får rätt antal ax när vi tröskar. Men för att få rätt antal skott så måste vi ju börja med antalet plantor. Att etablera plantorna är förutom markens egenskaper det första som påverkar vägen mot rätt antal skott och ax. Därför tycker jag att det är väldigt intressant att kolla hur många plantor vi har med oss så här när allt ska börja växa. Hur många plantor vi nu har gentemot det vi siktade på att få, tycker jag är en bra indikering på mycket: markstatus, etableringsresultat etc etc. Så första räknar jag plantor och antecknar det, sen räknar jag skott. Kollar jag generellt på allt vårat vete i år så har de flesta plantor två sidoskott (oavsett sort), antalet skott/m2 beror alltså än så länge mest på plantantalet. I år så ligger vi i spannet 240 plantor/m2 med 2 sidoskott (alltså tre skott/planta) = 720 skott/ m2 till 368 plantor/m2 med 2 sidoskott = 1104 skott/m2.

Här räknar jag vårat tunnaste vete, sorten är Julius. 240 plantor, 2 sidoskott = 720 skott/m2
Här räknar jag ett lite tjockare vete, sorten är Julius. 344 plantor, 2 sidoskott = 1032 skott/m2

Kollar man på dessa två bilder ovan så ser man att trotts att plantorna är olika stora så är skottantalet detsamma.
En av nollrutorna från i höstas. Ser ni den?
I den nollrutan var inte snittet två sidoskott per planta. 200 kg NPK 10-11-22/ha gjorde nytta
Här sådde jag med olika utsädesmängder tydligt, för att kunna se skillnader och eventuell nytta med att gå upp i mängd. Ser ni skillnaderna? Inom gult är det sått 500 grobara/m2  inom blått 300 grobara/m2 och resten av fältet 400 grobara/m2. Jag har idag räknat detta (siffror kommer senare), undrar vad/om antalet ax/m2 skiljer sig vid skörd? mer om detta längre fram.
Har även räknat plantor i rapsen. Där ligger vi på ca 18 plantor/m2 i snitt.
Rapsen ser roligare ut ifrån marken…. Kan i alla fall konstatera att det inte blev någon katastrof av att köra med breda däck vid senaste gödslingen.
Vissa knoppar på rapsen syns nu uppifrån.

Kort sammanfattat så är jag nöjd med hur det ser ut på fälten. Jag tror aldrig att vi har haft så lite utvintrat som i år. Detta tack vare att det inte har blivit något vatten stående på de lägre markerna. Nu hoppas vi på ett bra år. Jag kommer att komma med mer rapportering framåt.

Maxrutor

Precis som nollrutorna ska dessa hjälpa oss med att hitta rätt kvävegiva. Vi anlade idag lika många maxrutor som vi har nollrutor, men undantag för vallen. Det blev alltså tio maxrutor på vetet och två på rapsen. I rutorna så la vi en giva motsvarande 50 kg N/ha i form av kalksalpeter. Nu får vi följa dessa rutor och se om de blir grönare än resten av fälten, då kanske det fattas lite kväve. Nu i början kanske man får ta en färgskillnad på maxrutan med en nypa salt. Det var ju ändå kalksalpeter vi spred där, så gott om nitratkväve i den rutan. Maxrutorna rekommenderas ju att läggas i samband med huvudgivan och den har vi inte lagt än, så vi är lite tidiga med dessa…

Här var det kalksalpeter
Jag gör ordning små portionspåsar, smidigt tycker jag.
Vad tror ni om spridningsbilden på den där gödningsspridaren (det är jag)?

Vikarie:

På vissa ställen ser rapsen inte så kalaskul ut….
Typ som här, då behöver den vaktas från de djur som gärna äter på de stackars små plantor som där finns.
Eftersom att vi har fullt upp med annat så får vi ta en vikarie (till höger i bild). Hoppas den lyckas vakta litegrann i alla fall. Börjar man annars räkna på vad skadorna kostar så är det nära lönt att anställa en mänskligt skrämma under de extra utsatta perioderna…

Gödning överallt

Jag har förberett en hel del portionspåsar med gödning, inte bara med kalksalpeter utan med diverse andra sorter med. Det är inte alla som är lika förtjusta som jag i mina små portionspåsar med gödning. Min fru och jag delar ett klädskåp i personalrummet, och hon undrade häromdagen om det var någon särskilt bra anledning att det var fullt med gödning i det skåpet. Det kan man undra, men var ska man annars ha den?

Imorgon ska jag och gödningspridaren ut på turné, så det är bäst att jag avrundar och sover lite nu.