Vi har ju anlagt ett gäng kväve-nollrutor nu i vår och idag har vi anlagt motsatsen till nollrutor, maxrutor. I samband med detta blev det även en sväng på fälten för att kolla läget, det är alltid intressant och lärorikt.

Inte lura sig själv

Att endast uppskatta hur ett bestånd ser ut med ögat är kanonsvårt. Det finns så mycket som spelar ögonen spratt, tex ljusvinklar och färg på marken, det är alltså jättelätt att lura sig själv. Ligger solen i rätt läge och marken är mörk, så kan man tro att ett tunt o och tråkigt vete är tätt och fint. Vill man då ha en liten bättre uppfattning tycker jag att det bara är att ge sig ut att räkna vad som finns. Idag var inte första gången för i år vi gjorde det, men vi gjorde det idag med.

Först plantor sen skott

Det är ju mycket fokus på antalet skott per m2 när det gäller höstvete, det är ju helt rätt. För vi vill ju ha rätt antal skott så att vi får rätt antal ax när vi tröskar. Men för att få rätt antal skott så måste vi ju börja med antalet plantor. Att etablera plantorna är förutom markens egenskaper det första som påverkar vägen mot rätt antal skott och ax. Därför tycker jag att det är väldigt intressant att kolla hur många plantor vi har med oss så här när allt ska börja växa. Hur många plantor vi nu har gentemot det vi siktade på att få, tycker jag är en bra indikering på mycket: markstatus, etableringsresultat etc etc. Så första räknar jag plantor och antecknar det, sen räknar jag skott. Kollar jag generellt på allt vårat vete i år så har de flesta plantor två sidoskott (oavsett sort), antalet skott/m2 beror alltså än så länge mest på plantantalet. I år så ligger vi i spannet 240 plantor/m2 med 2 sidoskott (alltså tre skott/planta) = 720 skott/ m2 till 368 plantor/m2 med 2 sidoskott = 1104 skott/m2.

Kort sammanfattat så är jag nöjd med hur det ser ut på fälten. Jag tror aldrig att vi har haft så lite utvintrat som i år. Detta tack vare att det inte har blivit något vatten stående på de lägre markerna. Nu hoppas vi på ett bra år. Jag kommer att komma med mer rapportering framåt.

Maxrutor

Precis som nollrutorna ska dessa hjälpa oss med att hitta rätt kvävegiva. Vi anlade idag lika många maxrutor som vi har nollrutor, men undantag för vallen. Det blev alltså tio maxrutor på vetet och två på rapsen. I rutorna så la vi en giva motsvarande 50 kg N/ha i form av kalksalpeter. Nu får vi följa dessa rutor och se om de blir grönare än resten av fälten, då kanske det fattas lite kväve. Nu i början kanske man får ta en färgskillnad på maxrutan med en nypa salt. Det var ju ändå kalksalpeter vi spred där, så gott om nitratkväve i den rutan. Maxrutorna rekommenderas ju att läggas i samband med huvudgivan och den har vi inte lagt än, så vi är lite tidiga med dessa…

Vikarie:

Gödning överallt

Jag har förberett en hel del portionspåsar med gödning, inte bara med kalksalpeter utan med diverse andra sorter med. Det är inte alla som är lika förtjusta som jag i mina små portionspåsar med gödning. Min fru och jag delar ett klädskåp i personalrummet, och hon undrade häromdagen om det var någon särskilt bra anledning att det var fullt med gödning i det skåpet. Det kan man undra, men var ska man annars ha den?

Imorgon ska jag och gödningspridaren ut på turné, så det är bäst att jag avrundar och sover lite nu.