I dag avbröt vi påsk ledigheten för att kasta ut lite mer kväve. Målet för dagen var höstrapsen, men ändrades under gång och nu har Norinet fått sin huvudgiva. Även välten fick idag ut och köra en sväng.

Rapsen

Första målet för dagen var ju som sagt att gödsla rapsen med vad som troligtvis är sista kvävegivan. Kollar vi prognosen nu, så verkar det återigen inte vara mycket nederbörd i sikte och rapsens tillväxt kommer snart att ta fart på riktigt. Då ska ju kvävet finnas tillgängligt för växterna. Nollrutorna från första gödslingen börjar nu även att synas, så nu tyckte vi att det var dags att få ut resten av den planerade kvävegivan till rapsen.

Vilken giva?

Vad körde vi då för giva? Det finns ju den här fina metoden med att väga rapsen på hösten för att bestämma en vårgiva. Vi klipper och väger rapsen på hösten, men vågar (tyvärr) inte riktigt lita på metoden fullt ut. Det finns så mycket som påverkar på vägen från vägning till spridningstillfälle. I år valde vi att lägga till ytterligare 40 kg N/ha mot vad Svensk raps kvävevåg rekommenderade. Jag vägde ju och skannade rapsen i höstas, och då fick jag en rekommendation på ett snitt på 109 kg N/ha. Nu valde vi ändå lite gammaldags att lägga oss på 150 kg N/ha. Efter att ha kollat på gödslingstabeller, höstens och vårens nollrutor samt diverse andra aspekter så landade vi ändå på 150 kg N/ha. Rätt eller fel får vi kanske aldrig veta, men lite magkänsla och egen erfarenhet måste få spela in. Nu ligger det alltså 150 kg N/ha i vårgiva och 60 kg N/ha i höstgiva, dvs totalt 210 kg N tillfört, frågan är vad marken levererar? Använder vi förra årets skörd som riktmedel som landade på ca 4400 kg frö/ha (allt är levererat, men exaktare siffror kommer när analyserna är klara), så skulle vårgivan vara på ca 170 kg N/ha enligt Yaras generella rekommendationer. 

Inte variabel giva

Hur som helst så kördes denna giva som en rak giva på  70 kg N/ha i form av axan. Tankar på att använda någon slags varierad giva har funnits, men inte riktigt hur det skulle ha gått till. Eftersom att vi inte vill famla helt i blindo så fick den därför bli rakt och tråkig. Vi har ju ändå redan kört en varierad giva en gång, med mål att jämna ut rapsen.

Vägskäl

Efter att ha snurrat runt på rapsen så kom vi till ett litet vägskäl. Vad skulle vi gör nu? Köra kväve, välta eller ta påsk ledigt. Efter att ha tagit en promenad på Norinet, så kom vi fram till att vi skulle både köra kväve och välta. Norinet är nu nästan redan i stadie 30 (axanlaget är minst 1 cm från bas), det är alltså inne i början av stråskjutningen på riktigt nu. Det är då det börjar konsumera kväve och det ska finnas tillgängligt. Det ihop med att det nederbörd inte verkar dyka upp i några stora mängder den närmsta tiden, gjorde att vi valde att köra resten av huvudgivan idag. Nederbörd (vatten) och viss värme krävs ju för att göra kvävet växttillgängligt och det vill vi att det snart ska vara. Ingen vårflod i sikte gör med att risken för kväveförlust inte är så stor. Just av anledningen av att vi nu är i stråskjutningen gjorde att vi valde att välta Norinet idag med, så att vi inte kommer längre in i stråskjutningen och risken att körskador ökar.

 

Kvävegivan till Norinet

Denna givan var tredje i ordningen för Norinet nu i vår och även tredje delen i vad vi kallar huvudgivan. Nu när denna givan är körd, så ligger det i snitt 150 kg N/ha på Norinet. Det kan man kanske tycka är något högt, men eftersom att vi brukar ha lite ont om nederbörd fram till midsommar här. Så vill vi ha ut den mängden nu, så att vi kan ha nytta av allt vatten som kan tänkas hjälpa kvävet att bli växttillgängligt. Inga stora regn verkar vara på gång och kvävet ligger ju inte i vägen på fältet. Skulle det vara så att detta skulle bli ett torrt år, så kan vi nog ändå räkna med att detta kvävet borde kunna göra nytta och då har vi gödslat för ca 6-7 ton brödvete/ha.

N-sensor fick jobba

Nu fick jag använde mitt favoritverktyg igen, N-sensorn fick vara med och styra givan. Ja, nu när vi faktiskt börjar få lite bladmassa att läsa av, så tycker jag inte att det är mer än rätt att styra givan med N-sensorn. Det är nu tre och en halv vecka sedan vi körde första givan, och nollrutorna har börjat synas vagt med ögat i Norinet, men de är svåra att få synliga på bild. De tidigare N-givorna verkar inte riktigt ha påverkat Norinet så mycket än alltså och enligt N-sensorn var kväveupptaget idag i snitt ca 20 kg N/ha (ett fält med mycket viltskador borträknat). Dessa 20 kg N/ha borde markleveransen gott och väl täcka på dessa fält. Norinet såddes tidigt med och är ett fint bestånd med kraftiga plantor, så det borde komma åt kväve från marken bra med. Trotts att kväveupptaget inte riktigt satt fart, så vet jag erfarenhetsmässigt att det som N-sensorn läser av denna körning, är väldigt likt den karta den gör när jag kör och kompletteringsgödslar efter stadie 37. Så varför då vänta med att börja jämna ut vetet tills dess? Jag började redan idag.

10 kg upp och ner

N-sensorn fick idag jobba mellan 65-85 kg N/ha med en målgiva på 75 kg N/ha. Det är en lite större variation än vad jag brukar köra så här tidigt, men jag tror inte att det är fel. Eftersom att jag vet att dessa variationer som nu finns på fälten brukar hänga med till senare, så känns det rätt att redan nu låta den gå 10 kg upp och ner. Vi får kanske se senare om det stämmer eller inte. Det kan vara svårt att se, men återigen får magkänslan vara med, den är inte att förakta!!

Vältning

Denna gången vältar vi för att trycka ner sten helt enkelt. Det är inte alltid vi hinner välta Norinet innan det sticker ifrån oss, men i år gick det. Det han helt enkelt inte sticka ifrån oss innan det torkade upp och gick att välta, trotts att det är lite tidigare i år. Mer om vältning en annan gång…

 

Vi hade tur idag att vi blev klara med kvävespridningen innan det började blåsa för mycket. Nu blåser det ganska så bra där ute.