Nollrutor är ett kanonverktyg

Vi gör ju en hel del olika insatser på våra fält. För att se om de gör nytta, så är ju nollrutor ett bra verktyg. Särskilt när det gäller växtnäring och växtskydd. Idag hann vi med några snabba fältstopp för att kolla in läget i några nollrutor, med fokus på växtnäring. 

Vägledning

Olika sorters nollrutor är ju ett kanonbra verktyg för att få vägledning i det vi gör, inte minst i gödslingen. Jag gillar nollrutor och vi försöker jobba en hel del med dessa. Inte bara av den kanske vanligaste sorten med totala nollrutor på kväve, utan även för flera gödslingsrundor. Jag tycker att det finns mycket att lära sig här och det är ett bra sätt inte bara för att se vad insatserna gör för nytta, utan även lära sig en hel del om sina fält. Även om det verkligen kan (och ska) skilja sig på förutsättningar i marken från år till år beroende på flera faktorer, så finns det ju vissa fält som oftare ligger bättre till än andra varje år.

En av dem tydligaste nollrutor vi någonsin gjort, ni kanske har sett den tidigare. Detta är höstkorn och den enda skillnader mellan nollrutan och det övriga fältet är 217 kg PK 11-21/ha i samband med sådd (alltså inget kväve), dvs 24 kg fosfor/ha och 45,5 kg kalium/ha. Bilden är tagen 24 april.

Stora skillnader

Det brukar vara stora skillnader mellan olika fält och även inom fälten. Även om dagens runda inte innehöll alla våra rutor, så tycker jag även att vi redan nu börjar se stora skillnader endast på de vi besökte. Det är fortfarande tidigt på säsongen och en del kan hända på vägen även i nollrutorna. Kollar man på nollrutorna från i höstas i samband med sådd, så syns vissa tydligare och tydligare medans det är tvärtom med andra.

Här har vi en som syntes tydligt i höstas. Jag tror inte att den syns lika tydligt uppifrån nu, men det ska jag ta snart ta reda på.

Intressant

En sak som jag tycker är intressant, är att ju finare grödan nu är desto mindre syns vårens kvävenollrutor. Spontant kan man kanske tänkta att det borde vara tvärtom, en finare gröda kräver ju mer kväve för att vara just fin. Många tankar finns ju om detta, det kan självklart dels följa fält. Särskilt med tanke på att hela grödan ser finare ut på de fälten, så markens status på fälten är absolut en viktig faktor i det hela. Däremot så är det inte bara så enkelt tycker jag, för även på vissa av de fälten brukar nollrutor synas tydligt tidigt. Jag tror däremot att de finare grödorna har bättre förutsättningar till att ta upp kväve på våren från marken, dels pga av sitt förmodligen kraftigare rotsystem. Kan även konstatera att ju tidigare vi sådde i höstas och ju bättre bestånd det var då, desto tydligare syntes höstens nollrutor förut. Nu börjar det kanske att ändra på sig lite och det kanske ändrar på sig nu, spännande.

Här kommer lite bilder från dagens stopp:

Årets än så länge tydligaste kvävenollruta. Sort Brons
Också en tydlig en. Sort Julius
Betydligt otydligare, men syns ändå. Detta är i Norin som jag bedömer som ett fint bestånd. Här är kväveupptaget större än i de senare sorterna, så spontanlogiskt borde den synas tydligare här. Som sagt var stora variationer finns, nollrutorna lära oss det!
Det finns mycket intressant att se. En sak är att plantorna i nollrutan här ovan ser lite angripna av kylan, om man kollar bladens toppar.
Utanför nollrutan ser det inte alls lika hårt påverkat, Det är absolut också påverkat, men inte lika hårt som sagt (tycker jag).

Nu en lite intressant sak:

Kvävenollruta som syns
Samma fält som ovan. Här är en nollrutan på NPK i samband med sådden i höstas. Ser ni den? Den är tillvänster i bild och syns i verkligheten, men inte jättetydligt….
Nollruta på kväve i ett fält som angränsar till det ovan (raps som förfrukt här, vete på det andra). Svårt att se kvävenollrutan, jag tycker inte den syns.
Däremot så syns nollrutan från höstens gödning i samband med sådd tydligare här. Samma runt om rutorna på båda fälten. Detta är en av rutorna som har synts tydligare och tydligare nu i vår, men knappt alls i höstas.

Som sagt var mycket finns att lära genom dessa underbara nollrutor tycker jag. Kollar på man på dessa två fält ovan här, så ser man att behovet av P och K förmodligen skiljer sig för att få samma skörd. Dessa rutor och bilder stämmer bra överens med markkarteringen, som visar att P o K ligger en klass högre på det första fältet. Däremot så verkar det som att det första fältet kanske kommer att behöva mer kväve för att nå samma skörd. Som sagt var spännande och lärorikt tycker jag!

Fortsättning följer självklart!

 

Här kommer förresten ett litet lästips apropå gödsling (texten: ”Fieldgoofer 2:0” är en länk, klicka på den för att läsa):

Fieldgofer 2:0 – den smarta fältbetjänten

Ett väldigt roligt projekt att få vara en del av. Kul att jobba med så duktiga människor och att hjälpa branschen med lite nya idéer. Detta kommer jag nog att skriva mer om i framtiden.