Den tredje och sista kvävegivan?

I söndags gick vi i mål med våran kävegödslingsomgång nummer tre i höstvetet för i år. Nu har allt fått sig en utjämningsgiva och trotts att vi nu ligger på ganska så låg nivå på tillfört kväve i år, så var nog förmodligen detta sista kvävet vetet får för den här säsongen. Inte för att vi inte tror på bra skörd utan för att det redan finns gott om kväve i marken. Här kommer lite kort om hur vi gödslat och tänkt denna gången.

Gott om kväve i marken

Som vi misstänkte i våras när vi började med gödslingen av vårat vete så har vi en hel del markleverens av kväve hos oss i år. Får jag gissa så är en stor del av det restkväve från förra året som finns kvar, vi har ju haft en ganska så torr höst och vinter som verkar gjort att det inte urlakats så mycket. Hur som helst så är det inte så dumt att nu med prisläget på gödningen ha gott om kväve som kommer från marken. Något som nästan är ännu bättre är att vi slipper gissa hur mycket kväve marken levererar, vi kan ju mäta det med hjälp av N-sensorn och nollrutor. Som vanligt har vi kört ganska så hårt med nollrutor på olika fält eftersom att det kan skilja sig väldigt mycket från fält till fält. I år har vi haft hjälp av tio stycken nollrutor i vårat höstvete. Som vanligt har det varit stora variationer, men mönstret har ändå varit att det varit höga markleverenser av kväve hos oss i år.

Nollruta i Norin vete här har vi haft en markleverens på 99 kg N som är upptaget i grönmassan.
En annan nollruta från ett Julius fält som levererat lägst i år. Här är det 24 kg N upptaget i grönmassan.
Här har vi en annan nollruta i Julius som har levererat 75 kg N/ha.

Det är klart att kollar man på bilderna här ovan så förstår man att förutsättningarna för skörd är olika, men också att det är stor skillnad på markleverenserna av kväve.

Hur gödslade vi då?

Nu till den svåra frågan…  Hade vi nu vetat den riktiga skördepotentialen för våra vetefält, så hade det varit ganska så enkelt att bestämma vilken kvävenivå vi ska lägga oss på. Just nu så ser det ganska så bra ut tycker ag nog och många av våra fält har potential att ge en bra skörd. Det ser inte riktigt lika bra ut som det gjorde förra året när vi la sista givan kväve, men får jag gissa nu så blir ändå årets skörd högre än förra årets. Det ser som sagt var ganska så bra ut och vi tror att några av våra fält kommer att kunna avkasta 10 ton brödvete/ha och har därför gödslat dem därefter. Andra fält har inte samma potential och har fått givan anpassad efter det. Man kan nog säga att vi gödslat för skördar på mellan 8-11 ton vete/hektar. Med hjälp av N-sensorn så har vi nu tillfört mellan 0-150 kg N/ha på våra fält. Givan kördes med ”Robin Hood”-metoden, lägga mer kväve där det saknas och mindre där det finns. Vår fält har nu fått 170-190 kg N/ha i snitt total tillfört kväve i år, men variationerna inom fälten är större än så. Innan denna kompletterings- och utjämningsgiva hade det fått 124 kg N/ha.

Här är en av kartorna från körningen i Norinet. Den nollrutan med högst kvävelerens från bilderna högre upp i inlägget är i ett av de ljusa områdena och fick straxt under 40 kg N/ha (syns inte på kartans skala, men kommer ihåg från när jag körde.

 

Ett annat Norinfält.

Så det var bara väldigt kort om hur vi nu har gjort. Rätt eller fel det får vi förhoppningsvis veta senare. Det känns än så länge väldigt bra i alla fall, hoppas att det fortsätter göra det tills det är skördat. Som sagt var så är den stora grejen för oss i år att det verkar som att det finns en hel del kväve i marken som vi fått ta hänsyn till när vi nu gödslat.

Jag tror just nu att detta var den sista givan på vetet i år, men vet inte riktigt än. Det kanske är så att något bestånd skärper till sig och skördepotentialen ökar, då får vi kanske ta ett nytt beslut om att gödsla lite till beroende på hur allt ser ut.