Oönskade skurar från ovan

Idag var det dags för oss att avsluta våran första skörd och sista ut var häst- och lågdräktighetsfoder åt dikorna. Torrt foder var önskan och det var det verkligen, tills det började skura. Då blev det blötare… Jag vet att det finns de som ber för regn, men just vi bad för solsken idag. Det blev hursomhelst ändå ett fint foder till slut. 

Blötare

Ja, målet för dagens egna foderproduktion var att få ett nästan hö-torrt foder och det såg verkligen ut som att vi var på väg att lyckas. Tyvärr så ändrades det sig i sista sekund, för när pressen var klar ute hos kund och på väg hem till vårat egna foder vräkte himmelen ur sig en skvätt vatten på vårat torra foder. Det förstörde absolut inte fodret, det blev bara lite blötare än planerat. Det är lite tråkigt kan jag tycka, men jag tror inte att de som äter fodret kommer tycka att det är sämre bara för att det är lite blötare. Regnmängden som föll var cirka 2,5 mm så det var inga jätte mängder, men tillräckligt för att fukta strängarna ordentligt på ytan.

När man har torrt foder ligger på slag är det inte en rolig syn att se en skur komma farande…
Det kom en lite skur på fodret och nya beslut var tvungna att tas efter de nya förutsättningarna. Här känner Christin på fodret.
Vi beslutade oss för att köra. Fodret var ju än så länge helt fräscht och inte förstört som det risker att bli om det råkar bli liggandes blött.
Vi satte alltså upp och satte fart.
Tyvärr han vi inte långt förens stora droppar kom på rutan.
Sen var det över oss.
Som tur var så innehöll sista skuren inga mängder och det påverkade inte så mycket. Sen kom solen och vinden, det blev alltså riktigt bra torrväder och gräset torkade fort.
Efter regn kommer solsken och helt plötsligt glömde man att det ens kan regna.
Till slut var några enstaka vattendroppar på plastrullarna ett av dem enda tecknen på att det regnat
När vi var klara blåste det rejält i björkarna.

Sista balarna

Det här var förmodligen de sista balarna vi kommer att köra som första skör för året och det var nog också de sista balarna innan det är dags för semester. Den här gången så gjorde vi en liten kraftsamling och såg till att balarna blev ihopkörda direkt. Dels så vet vi inte när vi har möjlighet att plocka ihop dem annars och sen så har vi fågelproblem på dessa åkrar. Det där med fågelproblem är himla tråkigt, när man har lyckats att skörda ett fint foder och börjar andas ut så kommer någon och förstör det genom att ha hål på balarna. Troligtvis så gör de inte det bara för att jävlas, men resultatet blir ändå detsamma med trasiga balar som måste kasseras eller läggas på mer plast om det är möjligt. Just nu i skrivande stund plockas nog snart de sista balarna ihop av Christin och då kan vi kanske slappna av lite…

 

För att förhindra fågelskador på balarna plockas de direkt ihop.
och läggs sedan ihop. Det verkar då minska fågelaktiviteten på balarna och skydda definitivt de undre balarna från fåglar.
Jag och Carl i varsin plastare.
Ett stök med lite blötare foder är att balarna lätt skjuter om man pressen inte hinner sänka trycket. Tur att lastmaskinen var där, då gick det lätt att sprida ut balarna och att plocka upp snörena. Det sköter här Christin
En dela av dagens resultat, men nu är de nog snart hopkörda.