Något som retar mig ordentligt….

Internet via fiber är något som jag verkligen gillar, men något som jag gillar mindre är hur en del av nedgrävningen skedde. Den är faktiskt rent av katastrof på åtminstone några ställen här hos oss. Fiberslangen ligger för grunt på flera ställen och är inte svår att hitta när man till exempel rensar ett dike. Nu är det ändå inte det som retar mig för stunden utan det är signalbandet/kabelbandet som retar mig….

Som en negativ biprodukt

Kabelband är väl inget unikt när man förlägger kabel, det brukar de flesta kablar få ovan sig för att varna de som gräver att snart blixtrar det om du fortsätter. Däremot så är ju det kabelband som ligger ovanpå fiberledningen annorlunda från ”vanliga kabelband”. Fiberslangen har ju inget i sig som gör att den går att mäta ut var den är, det är bara plast och ljus. Därför så har man kommit på den fiffiga idén att lägga kabel som går att strömsätta i kabelbandet, så att den går att spåra med kabelsökare för utsättning inför framtida markjobb. Dessa fina kablar är aluminiumtråd som är isolerad, kanon bra ju. Synd bara att på många ställen så ligger detta kabelband väldigt nära ytan. Vi har både plöjt, kultiverat och grävt fram fiberkabelband. Jag förstår att man kanske kan tycka att det är mycket viktigare att själva fibern ligger på rätt djup och att kabelbandet är en biprodukt som bara ska ner ovanpå slangen på något sätt, särskilt eftersom att mycket ändå mäts in med GPS för framtida utsättning. Det är helt fel, att kabelbandet hamnar på ett djup som gör att det inte lätt körs upp är minst lika viktigt, särskilt på eller i anslutning till åkermark. Små bitar aluminium tråd passar nämligen väldigt dåligt i det vi skördar på fälten. Jag vet inte hur stor risken är att det kan komma med fodret i samband med framtida vallskördar eller halm, men risken finns där och det tycker jag är olustigt.

Här skulle jag bara lite snabbt skära bort kanten mellan åker och dike.
och vipps så var det massa signalband både i ytan och i massorna.
Inte nog med att det blir massa spindelnätsliknande plast överallt….
Det blir också vass aluminium tråd överallt.
Jag tycker inte att den ligger särskilt djupt här… Just här är det dessutom dubbel dos med signalband eftersom att fibern grävts om en gång här.

 

Jag vet i ärlighetens namn inte hur stor risk det är att detta kan bli ett problem i fodret och för djuren framåt. Sitter jag här och gissar så tror jag ändå att det inte är så svårt att få med sig en bit kabel in i en sträng när man strängar eller på pickupen på en press. Det är ju aluminium också som är lite okänsligare för rost så misstänker att det blir kvar länge i marken om det inte tas bort på något sätt. Varje år man brukar jorden finns risk att nya bitar kommer upp till ytan… Som sagt var jag tycker detta är lite olustigt, hoppas jag oroar mig i onödan.

Nu ska jag sluta gnälla och avslutar med lite bra saker:

Sprutan är nu testad och godkänd för ytterligare tre år växtskydd.
Juliusvetet börjar nu att bestocka sig.
I våran egna lilla sortdemo av vetesorter börjar det nu synas skillnad mellan sorterna. Just nu sticker de tidigare sorterna mest ur från de andra, det är lite mindre bladmassa på dem om ögat får avgöra.
Imorgon är det jaktpremiär för mig i höst. Smidigt nog så hängde min hundväst där jag lämnade den i Januari, på trappräcket precis innanför dörren. Tyvärr så var smoothien som jag spillde ut för 364 dagar sedan kvar i fickan. Så trotts sin smidiga placering fock den ändå mellanlanda i tvättrummet en sväng.