En liten titt på våran egna lilla sortdemo på höstvete

Det finns ju en väldig massa olika sorter av höstvete ute i världen och även i Sverige, med olika egenskaper. För att vi själva ska kunna se lite skillnad på sorterna och kunna jämföra dem så gjorde vi i höstas en egen liten sortdemo. Den blev inte så stor som vi hade drömmar om, men i alla fall något. Just nu är den inte så märkvärdig och med ett vitt täcke över sig så ser alla sorter likadana ut, men innan vintern satte fart passade jag på att ta en liten titt. Här kommer en liten rapport.

Inledning

Vi börjar med en liten inledning om vad vi egentligen gjort. Vi har flera år pratat om att få till någon slags liten egen demo med olika sorter, det är ju alltid kul att få se skillnader i verkligheten. Det har bara helt enkelt inte blivit av än, men nu i höstas så blev det av. Vi hade som sagt var stora drömmar om detta, men ändå beredda på att det kanske inte skulle bli som visionerna. Det ska ju ändå ske mitt i brinnande högsäsong och det ska inte få bromsa så att något annat blir ogjort. Nu fick vi ändå en lucka en söndagskväll klockan 22:00 och med endast 35 hektar kvar att så innan läggdags så passade vi på. Det fick däremot bli en begränsning mot vad vi önskat och vi fick prioritera de sorter som är mest aktuella för oss och som vi själva odlar. Det blev till slut sex olika höstvete sorter sådda bredvid varandra. Nu hoppas vi att vi kan lära oss något av detta och det tror jag faktiskt att vi kan.

Planeringen på ett papper.

Hur gjorde vi?

Ja, hur gjorde vi då denna sortdemo? Först och främst så hittade vi en plats som vi ansåg är passar bra, där alla sorterna fick så lika förutsättningar som möjligt. Det krävs ju ändå lite yta för att göra något sånt här och då måste det ju vara så lika som möjligt för alla sorter om det ska ge något. Vi valde även en plats som är ganska så lätt att komma till, ligger den för krångligt att ta sig till så är ju risken att man kanske inte kollar till det så ofta. Vi sådde med våran vanliga såmaskin Combijeten och varje ruta blev 6×18 meter, så det blev rejäla rutor. För att försöka få rutorna så jämna som möjligt gjordes dessa tvärsemot vanliga såriktiningen och mellan två sprutspår. Allt kombisåddes med 200 kg 10-14-12 per ha. Vi valde att ha samma utsädesmängd på alla sorterna och vi valde att lägga oss på att så 380 grobara kärnor/ kvadratmeter. Här finns ju kanske vits med att ha olika på olika sorter beroende på deras egenskaper, men då är det ju samma sak med odlingssätt hela vägen och för att kunna jämföra och se skillnader för att dra slutsatser tycker jag att samma behandling är bäst. Sådatum för detta var 11/9.

En titt:

Här är en bild tagen 2/12 innan vintern slog till på riktigt. Innanför den rörda rutan är sortdemon och de blåa markeringarna skiljer sorterna. Sorterna är från vänster: Bron, Pondus, Julius, Kask, Ahoi och Norin. Sorten på resen av fältet är Kask och förfrukt är Höstraps.
Snett från ovan. Norin Närmast och Brons längst bort.
Från marken. Närmast är sorten Norin.

 

Sorterna på ett papper.

Liten rapport

Efter att ha varit ute och kollat läget så kan jag konstatera att det är samma antal plantor/m2 på alla sorterna. Det verkar alltså som att teori och praktik gick ihop här med planerad utsädesmängd. Plantantalet är cirka 360 plantor/m2 i samtliga sorter, ganska så bra fältuppkomst alltså. När det kommer till bestockning skiljer det sig en del vilket ger skillnader i antal skott/m2.

Här kommer skottantalet jag fått fram i snitt när jag kollat:

  • Norin – 3 skott per planta = 1080 skott/m2
  • Ahoi – 5 skott per planta = 1800 skott/m2
  • Kask 2,5 skott per planta = 900 skott/m2
  • Julius 4 skott per planta = 1440 skott/m2
  • Pondus 4,5 skott per planta =1620 skott/m2
  • Brons 5 skott per planta = 1800 skott/m2

Det är alltså ganska så gott om skott/m2 på samtliga sorter. Nu är det ju inte skott på hösten som vi skördar nästa höst utan ax, men det är ändå väldigt intressant att se.

Jag tycker att det här är väldigt spännande att se, jag tycker att det är stor skillnad på de olika sorterna. Kollar man till exempel på de två tidiga sorterna Ahoi och Norin så är det stor skillnad på dem. Dels i hur de bestockat sig, men också hur själva plantorna ser ut. Norin har färre antal skott per planta än Ahoi, men har mycket jämnare storlek på skotten. Ahoi verkar vara klenare just nu, men växer lite lägre och har fler skott. Det ska bli spännande att se hur det kommer se ut framåt. Ahoi är en av sorterna som synts tydligast på håll och då har den stuckit ut för att den sett väldigt tråkig ut för ögat. Kollar man sen närmare så är det ju en av de två sorterna med flest skott, så vem vet skenet kanske bedrar. Jag tycker att Norin verkar var den sorten som just nu har jämnast storlek på skotten. Fortsättning kommer helt klart att följa på detta. Vad tycker ni att man ser för skillnader?

Rutan som sticker ut här på bilden är Ahoi. Den ser just nu med ögat sämre ut, men jag är inte säker på att den är sämre för det. Norin är sorten bortom den ljusare rutan.
Visst är det skillnad på dem!?
Ahoi kanske ser tråkig ut på håll, men varje planta ha i alla fall gott om skott. Och vem vet att vara lite klen nu kanske är en fördel i vinter.
En annan intressant grej jag lagt märke till nu när jag tittat på sorterna är att Julius plantor ser annorlunda ut mot övrig. De verkar ha som ett huvudskott som kommer från kärnan och sedan sticker det iväg lite till en ny tillväxtpunkt och sätter flera skott där, spännande.

Intressant detta tycker jag och fortsättning följer…

Just nu ser det ut ungefär så här. Får se vad vintern gör med det och hur de ser ut i vår.