Märker ut lite täckdikesögon

Täckdiken är fina grejor det och bra på många sätt, i alla fall så länge de fungerar….Men de är ju inte helt underhållsfria. Vi saknar tyvärr modern systemtäckdikning på våra fält men har gott om gamla täckdiken som också gör ett bra jobb. Det gäller bara att sköta om dem. Då är ju en bra förutsättning att man vet var de är. Nu syns många tydligt med lite hjälp så det är lika bra att passa på att märka ut dem. 

Märka ut täckdiken och ögon

Ja som sagt var en förutsättning för att kunna underhålla täckdiken är nog att veta ungefär var de är. Särskilt bra kan det nog vara om man vet var de går ut i de öppna dikena någonstans. Det går ju så mycket lättare att rensa dem då. På många fält är inte dessa bara en förutsättning för hög skörd utan även för att kunna odla över huvudtaget. Vi har några stycken nu som verkligen börjar bli dags att försöka få fart på, dessa har inte varit utmärkta på något sätt, men vi vet att de finns där. Idag så passade jag på att märka ut de jag kunde hitta. Till min hjälp hade jag drönare (med vanlig kamera bara tyvärr) och en gammal karta. Så här gjorde jag:

Här har vi en del av det fält som det idag märktes ut täckdiken på. Man ser nästan på bilden att det behövs sättas fart på dessa täckdiken. Det finns spår efter blötare förhållanden. Här har det även såtts två sorters vete med delning längs med den högra vändtegen, om man tycker det ser lite konstigt ut kan det vara därför. Det finns bland annat en såmissta som visar ungefär fart gränsen går.
Samma fält från annan vinkel.
Utrustad med flaggor och drönare gav jag mig ut på utmärkningsuppdrag.
Eftersom att täckdikena syns sisådär bra från marken tig jag idag hjälp från ovan. Här står jag mitt på ett dike som syns jättetydligt uppifrån, men inte alls från marken.
Men tar man hjälp av en drönare och ser allt uppifrån så syns allt lättare. Här står jag mitt på ett täckdike, man ser det nere höger i bild.
Så här såg det ut på fjärrkontrollern. Vissa täckdiken syntes tydligt långt ifrån diket men inte nära, vilket kan va ett problem. Då tog jag hjälp av kamerans stödlinjer, eftersom jag vet att täckdikena går rakt så var det bara att lägga linjen på det som syntes och följa strecket.
Det finns även gamla kartor med mått på vart allt går. Hur bra som helst att ha som extra stöd. Tvivlar inte på att dessa mått stämmer, men att ta hjälpa av drönare också kändes bra. De täckdiken jag absolut kunde märka ut fungerar bra som nollningar för att hitta nästa dike.
Visa ögon syntes i verkligheten
och vissa inte alls.
Till sluta hade jag lyckats hitta 20 stycken och märka ut dem med flaggor.
När jag sedan hittat alla så märkta jag ut dem i min hund-GPS. Vet inte hur bra noggrannheten duger till detta, men det borde fungera hyffsat. Jag tänkte i alla fall ta och prova.

 

Här finns alla utmärkta på karta.

 

Nu är det som går att hitta utmärkt. Nu ska bara de öppna diket och ögonen rensas vid tillfälle. Sen blir nog allt som nytt igen.

Tre andra bilder:

Bild på en av våra kvävemaxrutor som spreds tidigt. Ser ni den?
Nollrutor på bild. Här finns tre kväve nollrutor på bild. En total, en för de två sista spridningarna och en för den sista spridningen. Alla tre syns, vilket skvallrar om att alla gödslingarna gjort nytta.
Torrkullarna skvallrar nu om att det börjar ta slut på vatten där.

 

Sådär nu får det bli over and out för denna vecka så laddar vi för fullt för en ny härlig vecka detta nådens år 2023.