Hur ser höstrapsen ut nu?

Nu är det mer än två månader sedan höstrapsen såddes hos oss och frågan är nu hur det ser ut på fälten. Vid snabb blick från vägen ser det bra ut, men frågan är hur det ser ut om man tittar lite närmare. 

Jag börjar med lite rapportering med hjälp av bilder:

Vi den första titt från vägen ser rapsen inte så dum ut tycker jag och det tycker jag nog inte när jag går ut i den heller, men här kommer lite iakttagelser:
Det syns att det varit en knepig höst för minsta lilla packning efter sådd har gjort avtryck, även packning innan sådd syns på vändtegar. Kollar man lite noga på våra rapsfält ser det nästan ut som att det är sprutspår var tolfte meter. Så är det inte, det är spåren efter spridningen av sluxx som syns.
Det är dessa spår som nu syns. Den (vad man tyckte då) lilla packning som detta orsakade var tillräckligt för att det fortfarande ska synas.
Apropå packning så syns här hur mycket kedjeröjarekipaget kan påverka negativt. Tittar man här på bilden ser man hur det växer sämre i spåren efter kedjeröjarekipaget som följt diket. Det gäller alltid att tänka på detta.
När jag räknar antalet plantor/m2 så är det i snitt 23 plantor/m2. Jag sådde 45 grobara frön/m2 och trodde nog faktiskt i år att vi skulle ligga på uppemot 35-40 plantor/m2. Så är det inte, men lite mer än hälften har i alla fal grott och det räcker enligt min erfarenhet till minst full skörd.
Plantornas storlek tycker jag inte utmärker sig åt något håll, det är nog ganska så ”normal” storlek på dem och tillväxtpunkterna verkar hålla sig lågt.
En intressant sak i år är hur nollrutor och maxrutor på kväve utmärker sig tydligt i höstrapsen. Jag brukar inte alls uppleva att de syns så här tydligt. Det inom det blåa har endast fått 20 kg N 22/9 efter sådd. Det innanför det röda har fått 41 kg N efter sådd. Resten av fältet har fått 60 kg N varav 18 kg innan sådd.
Även maxrutan utmärker sig ordentligt. Här har rutan fått 50 kg N mer än resten av fältet.
Här har vi en annan nollruta som syns tydligt och det är kvävenollrutan som var i förfrukten som var höstvete. Jag trodde att vi kanske fått en förlust på det kväve som var kvar efter höstvetet, eftersom att nollrutor och maxrutor syns så tydligt som de gör och det tyder på att det inte är så gott om kväve i marken som det brukar vara. Detta skvallrar dock om att det nog visst finns kväve kvar efter vetet som vetet inte utnyttjade, det är ändå en väldigt tydlig skillnad. Får jag nu gissa så är det mineraliseringen som i höst varit låg och därför syns allt vi gjort med tillfört gödsel så tydligt. Skönt ändå att det verkar som att vi inte orsakat någon extra förlust av kväve…

Så ser det ut ungefär och nu när jag tittat på rapsen lite mer noggrant så tycker jag nog att det känns bra. Det är fortfarande väldigt långt kvar till skörd, men än så länge finns det nog möjlighet till rekordskörd 2024.

Nu är nästa insats på rapsen att klippa och väga den för att få ett hum om kvävegiva i vår. Det finns även planer på att skanna rapsen med N-sensorn om rätt förhållanden råder. Än så länge har det känts lite tidigt att skanna kväveupptaget för jag upplever att variationerna i fälten blir större och större och jag tror att en hel del har med kväve att göra. Ska vi skanna så ska vi göra det så vi får så representativa siffror som möjligt tycker jag.

 

Min plan nu var att ge mig in lite på vete, men jag orkar faktiskt inte det utan tar och ger upp för ikväll nu. Det får bli vete en annan dag helt enkelt.

 

Tack och hej för nu!