Med anledning av vad jag skrivit i tidigare inlägg 22 mars angående viltskador där kronhjorten just nu innebär det största hotet, så lämnade vi in en skyddsjaktsansökan på kronhjort till länsstyrelsen. Den blev helt avslagen och det gör mig både upprörd och uppgiven. Mest för att jag tycker att den är avslagen på väldigt tvivelaktiga grunder och att det innebär stora ekonomiska förluster för oss.

Mer än bara en ansökan

En del av grunden i det som gör att jag blir besviken är att här har Länsstyrelsen haft chansen att ge oss ett verktyg för att stoppa kronhjortarnas framfart på våra fält där de förstör våran lönsamhet.  Det handlar lite om ett ställningstagande där företagande och matproduktion ska jämföras med ett fritidsintresse. Vi har stora problem så är det bara och vi lägger ner stora resurser på att försöka skydda våra grödor så gott det går. Ibland räcker det inte att bara ständigt skrämma iväg hjortarna på olika sätt, för att det ska ha verkan måste det kombineras med skyddsjakt. Jag tycker att det är jättetråkigt att det måste vara så, men med för stora viltstammar och oansvarigt agerande bland många markägare så har vi inget alternativ om vi ska fortsätta att odla. Jag skulle vara så himla lycklig om vi slapp lägga stora resurser och tid på att skydda våra grödor från vilda djur, för det är väldigt krävande på många vis. Hade vi nu inte haft ett gäng ansvariga jägare som verkligen ställer upp med att inte bara skyddsjaga utan också skrämma iväg djur såsom kronhjortar från våra fält hade vi kunnat stoppat insatserna på vissa fält nu. De fälten hade aldrig kunna ge positiv utväxling på dem insatser som är kvar att göra i år. Pengarna som vi redan lagt ner hade varit att kasta i sjön precis som både näringen och växtskyddet som redan är tillfört. Detta är inte hållbart, men på vägen mot det hållbara måste vi kunna göra vad vi kan och då är skyddsjakt tyvärr ett krav för att vi effektivt ska kunna skydda våra grödor. För några år sedan hade vi inte alls dessa problem utan de kommer med växande viltstammar. Det har skapats en helt ny risk för oss som odlar mat och energi för att ge utrymme åt något annat.

Jag skulle kunna mata på hur länge som helst om det här, men ska inte trötta ut er allt för mycket. Vi har fått ett avslag och har skickat in en överklagan.

Här kommer urtag från beslutet om avslag:

Beslut om avslag

Beslut

Länsstyrelsen i Södermanlands län beslutar att avslå din ansökan om
tillstånd till skyddsjakt efter kronhjort på fastigheterna

Beskrivning av ärendet

Länsstyrelsen har mottagit en ansökan om tillstånd till skyddsjakt
efter 5 valfria kronhjortar, för att förebygga allvarliga tramp- och
betesskador i höstvete samt höstraps på fastigheterna — i Katrineholms
kommun. Jakten önskas bedrivas dygnet runt med rörlig belysning
samt mörkersikte.

Sökande uppger att 60 individer uppehåller sig i grödorna och visar
sig allt senare på dygnet ju mer skrämsel som utförs. Skrämsel sker
varje natt.

Länsstyrelsen har besökt fastigheten för att besiktiga skadorna.
Besiktningen visar att det i dagsläget finns skador av mindre
uppfattning, men bedömningen är att risken för allvarliga skador är
liten. Enligt besiktningen så är trampskador samt bök huvudsakligen
orsakade av dovhjort och vildsvin.

Mälarmårdens västra älg och kronhjortsskötselområde har lämnats
tillfälle att yttra sig över ansökan. Skötselområdet anser att
skyddsjakten inte bör beviljas. Företrädare för skötselområdet
uppger i sitt yttrande att inventering skett tre nätter mellan den 19–
21 mars 2024 och sammanfattningen av den genomförda
inventeringen är att man som mest sett 12 kronhjortar ute på fälten
som sökande sökt skyddsjakt på.

Motivering till beslutet

Länsstyrelsen kan fatta beslut om tillstånd till skyddsjakt för att
skydda till exempel växande gröda om det föreligger risk för allvarlig
skada, om det inte finns någon annan lämplig lösning samt om det
inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för
arten.

Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för tillstånd till skyddsjakt bör
med skada avses påverkan av vilt på egendom som medför
ekonomiska förluster eller ökade kostnader. I begreppet bör såväl
förluster och kostnader på kort sikt som långsiktiga konsekvenser
inkluderas. Det krävs dock att skadan är allvarlig för att skälet ska
vara uppfyllt.

Rena olägenheter samt skador som får anses vara en normal
affärsrisk för verksamheten bör inte omfattas av vad som är att
betrakta som allvarlig skada. Som normal affärsrisk bör anses sådana
skador som förekomsten av en viss art normalt leder till på en viss
typ av verksamhet och som får anses ligga inom den nivå som den
enskilde bör tåla.

Länsstyrelsens bedömning

Länsstyrelsen bedömer att det utifrån insänt material inte kan anses
vara styrkt att det föreligger risk för allvarliga skador på fastighetens
grödor.
Inte heller vid länsstyrelsens besiktning kunde risk för allvarliga
skador styrkas.
De skadorna av mindre omfattning som finns får enligt länsstyrelsen
anses vara en normal affärsrisk för verksamheten och bör inte
omfattas av vad som är att betrakta som allvarlig skada.

Bestämmelser som beslutet grundas på
Beslutet är fattat med stöd av 23 a § jaktförordningen (1987:905).

Här kommer våran överklagan:

Argumentation, varför vi anser att länsstyrelsens beslut är felaktigt.

Angående besiktningen av skadorna anser vi att det är undermålig. De områden som kronhjortarna har uppehållits i är vi tveksamma till om länsstyrelsens besiktningsman varit vid. När vi var med gick vi en kort runda för att visa var skadorna var innan vi var tvungna att avvika. Vi pekade då ut områdena där kronhjortarna uppehåller sig, han verkade då inte sugen på att gå dit utan verkade redan nöjd med vad han sett. Vi anvisade ytterligare två platser, men en av dem verkar ha missförståtts. Bifogar kartor där vi vet att besiktning gjorts och över anvisade områden. Bifogar även bilder från samma datum som besiktningen utfördes, men några timmar senare. Besiktningsmannen ringde tre minuter innan han var framme vid vårat gårdscentrum så inga förberedande kartor hann plockas fram.

Vi är medvetna om att vi har skador från både dovvilt och vildsvin, men det minskar inte skadorna vi har från kronvilt. Kronviltet är det som vi nu har störst problem med och är erfarenhetsmässigt det största hotet mot dessa fält.

Angående Mälarmårdens västra uttalande är det inte ett förvånande uttal, eftersom det ligger i deras intresse att inte fälla kronvilt utanför deras ramar. Det är en återkommande punkt vid deras möten att skyddsjakt inte borde tillåtas. Vi har tidigare fått förslaget av tidigare styrelsemedlem att sluta odla höstraps och höstvete. Vi får ständigt höra att skyddsjakten orsakar sönderskjutning av stammen.

Vad gäller inventering 19-21 mars som de har utfört är vi nog medvetna om den. Värt att nämna är att varenda en av dem nätterna har vi haft jägare ute på dessa fält. Det har skjutits både vildsvin och dov vilt på dessa fält under dessa datum. Det har även skrämts kronvilt från samtliga fält. Vad vi vet så har denna inventering skett från bil, delvis med mörkeroptik, men även med starka lampor (minst helljus med extraljus framåt). Vi har stora erfarenheter av att inventera kronvilt från bil är föga effektivt. Man ser en del djur absolut, men många går undan när de hör en bil och kommer tillbaka när bilen passerat. Det är något man tydligt ser när man går runt på fälten eller sitter och vakar i kanter. Det är alltså inte konstigt att det från bilen setts endast 12 kronhjortar trotts olika tidpunkter för dessa bilrundor. Samtliga av dessa nätter har kronhjortar stötts från dessa fält så ihop med skyddsjakt efter andra arter har aktiv skrämsel skett på dessa fält samtliga nätter. Vi antar att den inventeringen som benämns är den som våra jägare rapporterat som en vit suv som åker och lampar på våra fält. Den verkar ha skett utav ordförandet i älgskötselområdet utan samråd med oss. Detta anser vi vara ett sabotage utav vår skyddsjakt förr än en effektiv inventering. Den liknar dessutom tidigare händelser när vi direkt efter beviljad skyddsjakt fått bilar som åker och lampar på våra fält, något som försvårat och förhindrat skyddsjakten avsevärt. Eftersom att detta även hindrar skyddsjakt innebär det även företagssabotage.

Vi delar inte länsstyrelsens åsikt om att detta är skador som ska ansens vara inom den normala affärsrisken utan att det är allvarlig skada redan nu. Fortsätter det så här så kommer dessa fält att tas ur bruk, men risken är då att andra fält kommer att drabbas. Gällande vad som betraktas som normal affärsrisk undrar vi från när denna risken ska börja räknas med? För några år sedan hade vi inte dem här skadorna från kronviltet. Det är något som ökat succesivt och nu är ohållbart. Är detta en risk vi ska räkna med ska stiga varje år och därför varje år ska höja i procent vad vi anser är normala skador? Är det Länsstyrelsens vilthantläggare som ska avgöra vad som är normala affärsrisker för vårat företag? Hur ser då den modellen ut?

Vi vill poängtera att vi just nu aktivt skrämmer kronhjortarna flera gånger varje natt och att det endast är därför vi än så länge lyckats begränsa skadorna. När vi inte orkar eller har folk som ställer upp på detta lär skadorna öka snabbt. Vi jobbar minst heltid dagtid och har inte i våra normala arbetsuppgifter att skrämma kronhjortar på nätterna. Vi måste få effektivare medel för att kunna skrämma dem effektivt, att endast stöta dem tillfälligt fungerar inte. Vi ser skyddsjakt som enda lösningen. Vi vet från tidigare år att först när skyddsjakt vävts in i andra skrämselåtgärder har vi lyckats hålla kronhjortarna från fälten. Detta handlar endast om att skydda vårt företags lönsamhet och inte att utöva en hobby eller att fylla någon frysbox.

Nedsatt skörd handlar inte bara om uteblivna intäkter, utan om att vi redan har gjort insatser på fälten som innebär kostnader. Dessa insatser har anpassats efter förväntat skörd och vid lägre skörd ökar kostnaden.

Förutom dem ekonomiska konsekvenser kronhjortens skador får för vårat företag så belastar detta även miljön negativt. Den kemiska ogräsbehandling som utförde i höstas måste nu göras om eftersom att kronhjortarnas tramp stimulerar nya ogräs att växa samtidigt som det skapar luckor för dem att växa i. Gödslingen försvåras också. En utav de svåraste parametrarna att ta hänsyn till vid gödsling är förväntad skörd. Vi gödslar efter de nivåer vi förväntar oss med stöd av bland annat fältens historik. Uppstår då plötsligt skador blir detta betydligt svårare. Det vi ser nu är att nivån sänkts mot vad vi redan gödslat vid sådd, men framåt blir det också svårt. Vi har kvävegödsling kvar att göra och vad händer om skadorna uppstår direkt efter gödsling, då har vi eventuellt gödslat för mycket kväve gentemot skörd på grund av kronhjortsskador. Det blir då en övergödsling. Eftersom att kronhjortsskadorna kommer så snabbt och plötsligt ju senare vi kommer på säsongen är dessa oerhört svåra att räkna med. Kan vi redan nu effektivt skrämma bort dem från fälten minskar risken för framtida skador.

Vi har fram tills i början av mars varit förskonade från vilt på fälten. Men vart efter att grannfastigheter har slutat fodra är våra fält de platser som det finns mat på och då kommer de naturligt hit.

Bifogar bilder samt kartor på områden.

Rött område var ett område som besiktats, men anvisningen var någon annan och gällde det blå områden på samma fält. Gult område är där vi gemensamt gick och jag pekade ut var de stora skadorna var, besiktningsmannen verkade inte intresserad av att se mer än det vi sett. De blåa områdena är där kronhjortarna uppehåller sig mest.

Vi anser att risken för ytterligare allvarlig skada är sannolik och mycket stor. Efter erfarenhet vet vi att skadorna nu kommer att eskalera ju längre in i säsongen vi kommer. Från nu till skörd kan mycket stora skador inträffa på kort tid om dessa inte hindras på ett effektivt sätt. Desto förr vi kan begränsa skadorna desto större nytta av insatsen. Vi vill förebygga framtida skador innan dessa blir för stora.

Vi vill att detta beslut skyndsamt ändras till att skyddsjakten beviljas enligt ansökan.

Bild 2 Trampskador från kronhjort

Bild 3 Område där vi har stora kronhjortsskador. Området är troligtvis inte besiktat.

Bild 4 Område med trampskador från kronhjort, men även från andra arter. Det ska däremot inte ta bort allvaret i kronhjortens skador

Bild 5 Område där vi har stora kronhjortsskador. Området är troligtvis inte besiktat.

Bild 6 Område där vildsvinsskadorna syns tydligast, men här finns också skador efter kronhjort. Området är troligtvis inte besiktat.

Bild 7 Trampskador från kronhjort

Bild 8 Trampskador från kronhjort

Bild 9 Trampskador från kronhjort

Bild 10 Trampskador från kronhjort

Bild 11 Område där vi har kronhjortsskador. Området är troligtvis inte besiktat.

Bild 12 Bild från en av våra jägare när denna snabbt skrämmer kronhjortar från bilen

Bild 13 Bild från en av våra jägare när denna snabbt skrämmer kronhjortar från bilen

Det där är vad vi har skickat in till naturvårdsverket som överklagan. Det som är lite oturligt är att inte förens vi fick bekräftelsen från Länsstyrelsen så fick vi se uttalanden från besiktningsmannen och älg- och kronskötselområdet (det är dokument jag inte har med här). Hade vi fått se det tidigare och fått chansen att besvara och komplettera detta, hade det känts bättre. Det är också något som gör mig besviken att kommunikationen här fungerade lite dåligt. Sen finns det en ton i älg och kronskötselomårdets uttalande som är lite otrevlig och inte bäddar för grannsämja direkt, det är också något jag tycker är väldigt problematiskt. Det skulle kännas bättre med lite förståelse dels över vårat problem, men också i viljan att spela rent. Jag är orolig att detta också kommer vara ett växande problem.

En annan sak som jag i efterhand fick höra var att det på bilderna var svårt att inte utesluta att det var dovhjortsspår på bilderna. Här borde en ordentlig besiktning kunnat hjälpa till. Hursomhelst så gjorde detta att jag långfredagen gav mig ut med en kronklöv i ena handen och en dovklöv i andra handen. Detta dels för att kolla så att inte jag själv var ute och cyklade och dels för att få dokumentation. Efter vad jag fick fram så stärker det att det är trampskador efter kronhjort som jag syftar på.

 

Det här blev ett ganska så långt inlägg och det finns egentligen massor med annat att skriva om, men det här tar upp väldigt mycket av mitt liv just nu. Vad skönt det hade varit om det inte var så och man hade kunnat fokusera på till exempel utveckling av företaget istället för att försvara företagets existens. Jag börjar bli väldigt orolig över det här med viltskador det blir mer och mer ett hot mot våran verksamhet. Det här med skyddsjakt är bara en symtombehandling, men tyvärr nödvändig för att skydda våra grödor just nu. Därför är besvikelsen stor att det blev avslag, men också över att jag tycker att kommunikationen helt plötsligt inte helt verkar fungera längre.

Fortsätter det så här som det gjort de senaste åren så kommer vi att sluta med precisonsodling inom kort, lönsamheten och stödet kommer inte att finnas där då. Vi har redan marker där vi prioriterat bort att odla spannmål på grund av vilttryck. Jag börjar även att fundera stark på om det kommer vara lönt att försöka odla alls inom några år när vi har den här risken. Risken är för stor och kommer för snabbt….

 

Ursäkta ett långt inlägg, men som sagt det här är ett väldigt viktigt ämne.