Vinterväder innebär vintersysslor

Så var vi tillfälligt tillbaka i vintern igen. Kalla grader och snö råder här, och även om det är begränsad mängd utav båda så skulle jag nu vakna upp ur koma och kolla ut genom fönstret skulle jag satsa mina sparpengar på vinter som årstid. Som vanligt styr vi inte över vädret utan låter det snällt styra oss och nu har det styrt oss till vintersysslor. Snöplogning till exempel..

Snöplogning

Jag trodde faktiskt att vi hade plogat färdigt för säsongen för några veckor sedan, även om vi förra året körde mycket i mars. Men så förra veckan började funderingarna om snöplogning den här veckan komma, för kollade man då vädret såg det ut att bli ordentligt med snö denna veckan. Våran snöjour slutar egentligen sista mars, men behövs det så är det klart att vi ställer upp, även om det då kostar lite mer för våra uppdragsgivare. Hursomhelst så förberedande som vi försöker vara så ställdes det av redskap och kopplades snöplogar för glatta livet i söndags och till slut stod tre traktorer med snöplog monterade redo att rycka ut. Sandspridare hoppade vi att koppla på eftersom att sandsopningen redan skett eller börjat ske och ingen av våra uppdragsgivare var sugna på att börja om med den. Det väntade snökaoset blev sen ganska så milt här hos oss så det var endast en utav tre traktorer som fick rycka ut häromnatten.

Tre ekipage redo för snöröjning igen.
Jag och 514 blev sen de lyckliga vinnarna att få åka och ploga lite trottoarer.
Fina flen. Bild tagen stillastående

Rent blev det i alla fall efter plogen. Bild tagen stillastående.

Lite verkstad

Något som passar bra under vintern är att vara i verkstaden och serva saker. Det har det däremot inte blivit så mycket av i vinter eftersom det handlat mest om att ploga snö och serva plogekipagen. Nu har det i alla fall blivit lite verkstad utav det hela och några saker fortsätter att försvinna från to-do-listan. Nu har 724:an breda framhjul skiftats så slitaget bli jämnare.

Fint väder ute. I alla fall om man är i verkstaden och tittar ut. Väl ute så blåste det ganska så otrevligt.
Nu har i alla fall 24:an fått ett litet skifte utav framdäck. Det vänstra däcket är numera ett höger däck och vise versa. Detta på grund utav att det högra hjulet slitits ojämn efter att ha gått i vägrenen så mycket.
Vänstra sidan på högra däcket.
Högra sidan på högra däcket. Det är en centimeters skillnad på slitaget utav ribborna.
Nu står gödningekipaget redo igen för närhelst det är dags igen.

Utkörda balar

Så var det ju de här balarna som vi skulle ha kört ut i vinter, men som nu när det mildrat på sig blivit strandade i fältkant. Nu med lite vinterförhållanden igen så fick vi förhoppningar om att det skulle gå att göra ett försök idag och med en termometer som i morse visade minus sju grader gav vi oss iväg för ett försök. Det var inte helt självklart att det skulle gå, men värt ett försök var det i alla fall för att ha en chans att rädda balarna. Målet var inte att få hem balarna hela vägen hem, utan bara få ut dem så att vi kommer åt dem senare även om det är blött. Detta blev ett lyckat försök och lyckades få ut alla balarna till fast(are) mark. Det var inte helt perfekta förhållanden, men det gick i alla fall. Det syns även att vi varit där i form utav lite blygsamma spår… Hursomhelst så har vi nu möjlighet att hämta resten av balarna lite närsomhelst nu.

Balar kvar i fältkant efter förra året. De skulle redan varit hemma om planen hållit, men nu var det inte så.
Vi lastade blygsamma halva lass för att inte äventyra vår lycka alltför mycket. Vi ville inte sjunka och köra fast.
Tomt på balar till slut.
Nu ligger de resterande balarna i en fältkant med lite höglänt mark. Vi har förhoppningar om att de ska gå att komma åt lite närsomhelst.
Ett lass fick vi sen i alla fall med oss hem, vilket innebär att det bara är ett kvar att köra hem härifrån.
Det var som sagt var inte helt perfekta förhållanden överallt, men tillräckligt för att balsläpet inte skulle bli kvar som ett monument till torrare tider.
Det verkar inte som att vi var de enda som inte var helt nöjda med vädret. När vi ströade i tisdags fick vi sällskap.
En andhona verkade besökte oss och det verkade nästan som att hon ville följa med in i lagården.
Kalvarna lever och mår bra i alla fall och här inne märks det inte att vintern kommit på besök igen.

Trotts trevlig vintersysslor så vill jag nu ha tillbaka våren och doften av klorofyll, det verkar som att den är på gång igen och jag hoppas att prognosen stämmer.