Jag vet att det inte är höst, men det är bara ca 4 månader kvar tills det är dags att så höstraps i detta område. Så jag vill ändå dela med mig redan nu av hur vi etablerade våran raps i höstas och troligtvis kommer göra även i höst. I höst kommer det finnas så mycket annat att skriva om och helgens färgtema är ju trots allt gult.

I höstas så provade vi en för oss helt ny metod när vi sådde rapsen. Vi direktsådde med en Väderstad kultivator modell Swift. Vi köpte ju välten i början av förra säsongen och med den en BioDrill-enhet, då började tankarna gå till att utnyttja BioDrillen även på hösten. Efter lite fundering så beställde vi ett kit för att sätta våran Biodrill-enhet på Swiften också, och vips blev även Swiften en såmaskin för raps och mellangrödor.

Innan detta system provades så sådde rapsen jag med en Överum CombiJet. Det gjordes då många olika varianter på bearbetning innan sådd.

Så hur gjorde vi i höstas?

Vi började med att ta bort all halm på de fält vi skulle så höstraps på, även på vändtegarna. Detta för att vi misstänkte att halmen skulle ställa till problem i kultivatorn, det var väldigt stora mängder halm (3300 kg ts/ha)

Eftersom Swiften inte har möjlighet till kombisådd, så spred vi en del av växtnäringen direkt på vetestubben dagen innan sådd med gödningssnurran. Det som spreds var NPK 10 – 11 -22 + 2s och jag körde en giva på 300 kg/ha (30 kg N, 33 kg P, 66 kg K och 6 kg S / ha). Vi har valt att bara lägga halva N-givan innan sådd och resten efter uppkomst. Så gör vi för att vi säkert vill veta att den tar sig innan all näring tillförs. Resten tillfördes senare i form av NS 30-7 och en giva på 100 kg/ha.

Sen var det dags för själva sådden. Den skedde den 3:e augusti. Efter att ha provat lite olika varianter av körning (antal överfarter och olika riktningar). Så bestämde vi oss för att en överfart i ca 25 grader från det befintliga körspåren blev bäst. Jag sådde alltså direkt vid första överfarten.

Här lite rörlig bild:

På Swiften blir avståndet mellan nedsläppet av frön 40 cm. Det sitter en fördelare/spegel som sprider fröna lite ytterligare i teorin där också. Jag provade att så både med och utan dessa men såg ingen skillnad, radavståndet blir 40 cm. Antar att det är pga den låga utsädesmängden, vid vallfrösådd sprider den mer. Raden blir däremot inte helt i smal rad, utan blir några cm bredare än om tex skivbill använts.

Nedsläppet av frön sker vid efterredskapet efter utjämnarna, men innan tillerpinnarna som sitter sist. Tillerpinnarna återpackar lite lätt. Jag tycker att fröna hamnar bra, men dem kan behöva tryckas ned lite extra och marken runtom återpackas lite med en vält.

En av fördelarna som jag tänker finns när man sår med Swiften, är att den borde gå att använda både om det är blöt och torrt. Den har ju ingen vält bakom som riskerar att kladda igen. Kör man endast en överfart i orörd jord brukar det ju gå bra, även om det varit lite blötare. Detta gör att rapssådden bör vara möjlig även ett lite blötare år, där det kan bli lite panik för att får ner rapsen i tid. Ett blötare år får man nog däremot strunta i välten direkt efter.

Direkt dagen efter sådd så vältade vi. Det gjorde vi pga flera anledningar:

• För att det var torrt så vi ville återpacka för att vara rädda om den fukt som fanns.
• För att trycka ner frön som eventuellt hamnat på ytan.
• Vi kör snigelgift med välten på en gång – vi har lärt oss den hårda vägen att det behövs.
• Jämna ut lite extra efter kultivatorn – vi sådde ju snett mot våra körspår där vi sprutar och kör gödning. Vi vill inte hoppa runt i hytten eller hoppa sönder redskap i onödan.

En väldigt intressant grej från när vi sådde var det där med bortförsel av halmen. Vi hade kommit överens om att all halm skulle forslas bort. Ändå gjorde farsan en provruta på något hektar, där han hackade halmen istället. Jag kommer ihåg att när jag kom till den platsen och skulle så var jag så arg, jätte arg!! Jag ringde och frågade hur han hade tänkt. Det blev ju katastrofresultat efter kultivatorn där kunde ju vem som helst räkna ut, vi hade ju kommit överens om att inte lämna någon halm. Det har jag fått äta upp. På samma utsädesmängd och samma körsätt så har vi nu i snitt 3 plantor mer/kvadrat meter där halmen sparades gentemot där den togs bort. Det blev absolut inte sämre etablerad raps där alltså. En del av en teori kan vara att halmen skyddar mot avdunstning så det fanns mer fukt där, jag har även fler teorier. Tyvärr har jag inga bilder från detta i höstas. Summan av det hela: Man ska alltid prova sig fram, det är så man lär sig!!!

Detta var ett väldigt snabbt, smidigt och snålt system för etablering (tre bra ord på s, snålt är absolut inte alltid bra men här är det faktiskt det). Det är inte krävs inte många mantimmar för detta, alla andra på gården kan fokusera på annat (det är ju ända skördetider). Jag sådde 50 ha raps i en överfart på 13,5 timmar, det tycker jag är effektivt.

Ytterligare en fördel som även kan vara en nackdel med detta system, är att man rör ganska mycket i marken och förstör den hårda ytan som finns. Det tycker jag gör att marken blir mer mottaglig för nederbörd, men kan även blir mer känslig för att torka ut det övre jordlagret. Allt beror på förutsättningarna just för stunden, men jag tror att detta kan göra nytta för en jämn uppkomst.

Sen följde lite ogräs bekämpning och tillväxtreglering i höstas (kommer mer om det nån annan gång).

Idag har vi en jättefin höstraps som är jämn och fin. Det är den finaste vi har haft så här års och den har varit väldigt jämn hela tiden. Det beror ju inte enbart på sådden utan en massa andra faktorer med, men sådden är helt klar en viktig del i det hela. Nu är det ju så att tröska med ögat och gissa skörd fungerar ju aldrig i verkligheten, men som sagt den är fin för ögat.

Detta sätt tror jag stenhårt på än så länge, vad tror ni? Vilket sätt är bättre och varför?