Det finns väldigt många fina höstvetefält i år och jag tycker nog inte att våra ser så illa ut heller. Spontant med ögat så tycker jag de ser väldigt jämna och fina ut. Däremot så vet jag att sanningen ändå är att det finns variationer både mellan olika och inom samma fält. Därför så spenderades fredagen och söndagen med att låta N-sensorn försöka jämna till fälten. 

 Varför nu?

Ja, varför körde vi nu då? (Först så ska jag poängtera att när vi körde, så var det inte 40 mm regn på onsdag i prognosen, då hade vi väntat. Aja vädret styr vi som vanligt inte över, så nu kan vi inte mer än hoppas att prognosen har fel.. ) Först och främst så vill vi nu jämna ut vetet, att få jämn kvantitet och kvalitet på fälten är ju ett av dem stora målen i våran odling det höjer snittet. Nu är vi ju fortfarande inne i stråskjutningen så det är främsta kvantitet höjning vi nu siktar på, men även kvalitetshöjning i form av att försöka undvika liggsäd i redan frodigt bestånd. Nu har även vetet haft en del tid på sig att ta upp kväve och det har det verkligen gjort. Precis som vanligt så finns stora variationer. Därför så passar det ju nu bra att ge sig ut med N-sensorn och låta den variera en kvävegiva där den styr mer kväve från det frodigare till det sämre vetet.

Inte behov av svält

Jag måste säga att jag faktiskt tycker att alla våra vetefält ser bra ut, men i sanningens namn så är det inga herre-jössesbestånd (vilket nog inte är negativt) . I alla fall inte om man kollar till antalet skott/m2. Jag hade nog trott att vi skulle ha fler skott än vad vi har, det har ju varit en teoretiskt bra bestockningsvår. I dagens läge så ha vi mellan 600 och 980 skott/m2 enligt mina räkningar. De flesta fält ligger någonstans mellan 700-800 skott/m2, vilket jag tycker är ganska så optimalt. I dessa fält vill vi ha med oss så många skott som möjligt fram till skörd. Därför så ser vi ingen stor anledning till att försöka svälta beståndet genom att vänta med mer kväve för att försöka undvika liggsäd, särskilt inte i de glesare delarna av fälten. Liggsäd försöker vi att undvika genom att sensorn gödslar med mindre kväve där det redan är frodigare.

Giva

När man väl tagit beslutet om att man ska kör, så kommer ju nästa våra beslut: vilken giva ska vi köra? Att vi ska köra kalksalpeter var i alla fall redan bestämt. Dels så är det det som vi har hemma, men det är även det som har bäst effekt. När det nu finns skillnader i kväveupptaget ovan jord i vetet så vill vi ju jämna ut dem så fort som möjligt, då är ju snabbt kväve det bästa. En annan sak jag tycker talar för att vi ska gödsla med mycket nitrat-kväve, är att det faktiskt verkar som att ammonium-kvävet fortfarande sitter lite hårt om man kollar maxrutorna. Maxrutorna har ju fått störst del nitratkväve.

Nu till givan

Detta är ju våran fjärde giva kväve nu i vår på vetet och innan denna givan låg det 150 kg N/ha i snitt. Då kommer ju det kluriga, hur mycket ska vi lägga denna gång? Vi har ju som det ser ut en ganska så bra skörd framför oss, så vi ska nog inte vara blyga med kvävet. Däremot så tycker vi att redan nu bestämma slutgiltiga kvävegivan är för svårt, bland annat så kan vi få bättre mätningar i nollrutorna lite senare. Sen vet vi inte riktigt vad vädret har för sig just nu, risk för kväveförluster kan ju dyka upp. Det kan även vara lättare att bedöma skördenivå ju längre fram vi kommer. Det gör att vi räknar med att återkomma med en giva innan axgång och då hamnade denna giva på 35 kg N/ha i snitt. Lagom stor för att skapa variation för sensorn att jobba med och inte för stor innan vi vet mer om förutsättningar.  Denna givan gjorde att vi hamnade på 185 kg N/ha i snitt, det ska räcka till ca 7,5 ton brödvete/ha (om ”normal” markleverens). Det är ca 1 ton mindre/ha än vårat femårsnitt, så i år borde vi kunna gödsla på lite mer, men vi får se vad som händer. Hade vi haft säkrare väder framför oss så hade vi nog höjt givan, men vi vill inte riskera onödiga förluster utan räknar som sagt var att återkomma igen.

Nu får vi se vad som händer framåt, men det är inte evigheter tills att vi åker igen. Hoppas verkligen att det prognostiserade regnet på onsdag inte dyker upp.