Är det lönsamt att stämpla gallringen själv?

oktober 1, 2020

Vi stämplar nästan alla gallringar själva, dvs vi färgmärker de träd som ska gallras bort. Ibland får vi frågan om detta verkligen är lönsamt och som alltid är det svårt att svara på. Vad kostar ens egna arbete? Men vi gjorde en liten räkneövning idag. Vi stämplade ett bestånd och det tog runt 5 mantimmar/hektar och uppskattningsvis blev det 50 m3fub. Om vi kostar 400 kr/h så blir det en extrakostnad på 40 kr/m3fub, vilket är en hel del.

Men frågan är vad blir vinsten med att vi gör det själva? Svårt att säga förstås men det är ju alltid bra att reflektera vad man håller på med. Nu kan man ju inte räkna med att man kostar 400 kr/h, då blir allting väldigt dyrt. Man kan vända på det och säga att när nämnaren (vårt eget arbete) närmar sig noll så blir allting lönsamt 🙂

Vi får i alla fall fina skogar när vi stämplar själva och eftersom vi är besatta av kvalitét så fortsätter vi med en dåres envishet…

Men det finns ett examensjobb som Kristina Alvskog gjort. Så här skrev jag om det i ett tidigare inlägg (som ni kan läsa här)

Hur mycket gör det att vi stämplar själva på kvaliten? Svårt att säga exakt vad detta moment ger men för några år sedan gjorde Kristina Alvskog, som då studerade skog på Linnéuniversitetet sitt exjobb hos oss. Hon jämförde ett antal talldominerade bestånd hos oss och hos en skogsgranne och bedömde om rotstocken kommer att hålla klass 1 eller bättre.

Hennes formulering av vad hon undersökte var följande: I mätningarna har endast rotstock (upp till 3,4 m i längd) av träden bedömts, huruvida de har potential att hålla klass 1-kvalitet eller sortiment stamblocks-kvalitet vid en brösthöjdsdiameter av 320 mm.

Samtliga bestånd var gallrade två gånger och utfallet blev följande:
– Gusselborg (vår skog) andelen rotstockar ≥ klass 1: 85% i snitt (72-94 % i 6 best.)
– Granne andelen rotstockar ≥ klass 1: 52% i snitt (46-56 % i 3 best.)

Vad vi framförallt vill är att ta bort de skadade stammarna eller de med kvalitetsdefekter och de med små kronor. Vi sparar de raka och fina tallarna och en del granar också. En del tallar är stamkvistade och då prioriterar vi dem förstås så att de kan växa till sig ordentligt. Och är det tall som dominerar siktar vi på runt 550 stammar per hektar. Och har man stamantalet innan så kan man räkna lite och få hjälp i hur många som ska bort. Vi hade t ex runt 685 stammar och vi vill ned till 550, dvs 20% ska bort. Alltså var femte stam bort i snitt som en tumregel.

Här är några exempel på stammar vi väljer att gallra bort. Krokar, grova kvistar och sprötkvistar försöker vi gallra bort. Se upp så det inte blir för stora luckor bara.

Bilden ovan visar en skada som kan vara svår att se på håll.

Ibland stämplar vi fel men om man är snabb med lite fuktig mossa och gnider ordentligt så kan man få bort färgen.

Vi har kommit en bit på väg men ännu återstår några dagars stämpling. Men det är ett ganska trevligt jobb och man känner att det gör stor nytta tycker vi.

Besök av AB Karl Hedin
Vem vinner - Granen eller tallen?