Gråt i halsen och ett bo fullt av karlar!

9 april, 2017

Helgen.
Brottarhelgen. Familjehelgen. Bilåkarhelgen. Slut i huvudet-helgen!

Vi har varit i Mora på brottningscup. Jag är ovan. Jag är fortfarande en sportförälder-rookie känner jag.
Det är som att jag aldrig kommer till det där riktigt bekväma koll-på-läget-stadiet när det gäller idrott. Jag blir fortfarande så förvånad, förvirrad och förundrad hela tiden! Och framförallt rörd och berörd. Men det blir nog alla föräldrar.

Jag tänkte berätta lite kort vad vi har haft för oss. En liten sammanfattning bara. Några punkter.
Jag utelämnar avsiktligt saker som frustration på bensinmack, tjafs i bil, ett blodsockerfall samt diverse dåliga skämt.

Här kommer det.

Helgens breda leenden:
När Lovisa vände ett underläge till seger genom att tagga om och lita på sig själv stället för att bryta ihop.

När Linnea än en gång visade att hon har hittat rätt i den här sporten och gjorde ett riktigt bra jobb mot tuffa, duktiga brudar och dessutom fick vinna hela skiten.

Och så klart alla vuxna i klubben, framförallt tränarna, men även andra föräldrar, som gör så otroligt mycket för alla brottarbarn.

Helgens gråt i halsen:
Det händer varje gång och det är alltid samma sak. Barnen i klubben är så fina mot varandra att hjärtat nästan spricker! De hejar på varandra, stöttar och pushar. De jublar när det går bra och tröstar när det går dåligt. Från hjärtat. De tar hand om varandra på ett helt fantastiskt sätt! Underbart att se.

Så här trött var Lovisa efter sin tuffaste match någonsin! Hon fick pysslas om ute i gräset av sina klubbkompisar efter segern.

Sist men inte minst. Helgens fundering:
Den här platsen. Är det bara jag eller finns det fler som blir riktigt nyfikna?

Dalkalrsbo… Jag tycker det låter som ett bo i skogen, kanske en jordkula, där det bor en hel drös med muskulösa dalkarlar! Med ljus page och knätofsar och hela kitet.

Förlåt alla moderna masar men jag lovar att det är en helt igenom positiv bild i mitt huvud!

Jag tyckte vi kunde svänga in där… Och kolla upp de där dalkarlarna… Men Danne bara körde förbi!
Han erbjöd sig förvisso att släppa av mig men han gav inga garantier för att jag skulle få åka med hem igen sedan så jag vågade inte ta risken. Eller chansen..

Nu är vi hemma igen och det är skönt. Jag måste vila min hjärna.
I morgon är det vanligt jobb igen och full fart mot påskhelgen. Det blir bra tror jag.
Mina mål för veckan är att städa undan en massa skräp, färga mitt gråa hår, laga god mat samt fixa minutiös ordning på kontoret (jag har drömt mardrömmar om konstiga fakturor och oreda hela helgen).

Hoppas alla har haft en bra helg!

 

Några måndagsbilder
En sådan fredag...