Jag har klarat en presentshoppingtur med sura, griniga barn, blivit sparkad av en kalv, tvättat om strumpor som kattjäveln hade pissat på och nu inväntar jag en middag som aldrig verkar bli klar. 

Och så ska det visst bli storm. Stormen Jan. Låter inte jättefarligt men man ska ha respekt för hårda vindar. Även om de heter Janne. Alfrida låter ju inte heller direkt bitchigt men den stormen orsakade ju tyvärr en hel massa problem söderöver. Men jag är inte så jätteorolig just nu. Inte för egen del i alla fall. Lite kan jag oroa mig för saker som att hemtjänsten inte ska komma fram till avlägset boende åldringar. Och så är jag allmänt rädd för trafikolyckor och för att folk ska göra illa sig när de kapar nedfallna träd och inte vet vad de gör.
Men jag hoppas och tror att Janne kan härja på ganska friskt innan det blir några större problem just här. Den lilla skog vi äger är mest bara stubbar och byggnaderna håller Danne-kvalitet konstruktionsmässigt. Ett kortare strömavbrott klarar vi också så därför säger jag: Bring it on Janne, show us what you got. 

Bara för det lär det väl blåsa sönder något när jag är så här ickeorolig och kaxig… Fan..

Men jag är trött i huvudet. Och man kan inte göra så mycket åt vädret. Det blir som det blir. Jag håller tummarna för att det blir en lugn stormhelg för alla som står i Jannes väg.

Nu är nog laxen klar här också. Ha det så bra, hörs, hej!