Idag var det dags för Lantmännens årliga höstmöte här i distrikt Västernorrland. Precis som förra året höll vi till på Söråkers Herrgård i Timrå. De har fina lokaler, kanonbra service och ligger bra till nära E4. Men det bästa är maten. Den svenska, närproducerade maten. 

Jag är en sorts matpolis i vår distriktsstyrelse och har varit det ända sedan jag inträdde som förtroendevald för sex år sedan. För mig är det en självklarhet att det ska vara svensk mat på menyn, särskilt när Lantmännen, böndernas egen förening, ska äta på lokal. Något annat är ju helt otänkbart.

När jag bokar möten och mat brukar jag berätta att vi kommer från Lantmännen och att vi är extra noga med att maten är svensk. Oftast bokar Hasse men han är lika noga som jag, annars vet han att det blir ett jävla liv.

Förra året gick personalen på herrgården en extra, mycket genomtänkt  mil och kollade upp vad Lantmännen arbetar med. Sedan gjorde de en meny utifrån det. Vi fick en buffé bestående av falafel på svenska ärtor och bönor samt en massa gryn, grönsaker och gott bröd. Lantmännen = odling tänkte de och maten var jättegod. Dock saknade nog många mötesdeltagare kött på menyn, eftersom de flesta är djurbönder, men det fick vi den här gången istället!

Saftig svensk kyckling med pumpasås och grönsaker serverades idag och det var ljuvligt. Vi fick även träffa chefskocken Radek Jackiewicz som berättade om sin uppväxt på en liten gård i Polen och sitt brinnande intresse för närproducerad mat.
-Vi har kött, mjölk och grönsaker här! Varför ska vi då importera? sa han och fick en spontan applåd av alla mötesdeltagare.

Det behövs människor som Radek. Även om restauranger och konferensanläggningar, eller för den delen skolor och äldreboenden, har hållbarhetsmål och fina tankar om vällagat, smakrikt och klimatsmart så behövs det någon som drar. Någon som brinner för frågorna och styr skutan.

Tack alla som kom på mötet tack Anna och Nils-Henrik på Rogsta Gård för att vi fick komma på studiebesök.

Och tack Söråkers Herrgård.