Nu är våra låsfronter äntligen på plats hos dikorna. De har stått oanvända ett bra tag men igår satte Danne och Linda upp dem. En enkel lösning för att klämma fast ett nytt öronmärke eller få en ko undersökt av veterinären. 

De här låsbara ätfronterna satt hos tjurarna i hangarn förut. När vi byggde ut och fick dit drivgångssystemet med en vågbur i ena änden behövdes de inte längre. Om man ska göra något som kräver att en tjur står stilla är det enklare och bättre att använda vågen när den ändå står där. Dessutom inträffar det ganska sällan. Ett tappat öronmärke på sin höjd men annars är det inte så mycket individskötsel kring storgrabbarna. De trivs bäst i sina grupper och håller sig oftast friska och skadefria.

Här är en front på plats i dikostallet. Några kvigor testar funktionen.

Ofab-grindar som är stabila och hyfsat tysta. 

Till skillnad från tjurarna händer det lite allt möjligt hos korna. Det ska hållas koll på klövar och dräktigheter och de går ute och blir lurviga på hösten och behöver ryktas och klippas om de blir skitiga. Det kan även hända att en ko med kalv behöver hjälp när det ska hittas rätt bland spenarna alldeles i början. Med några förstakalvare i gruppen känns det tryggt att kunna sätta fast dem så att vi kan hjälpa till på ett säkert sätt om det blir nödvändigt.

Vi har två sektioner med lås, resten är vanliga ätfronter. Låsfronterna stjäl lite mer utrymme så det blir några ätplatser mindre i de sektionerna, men det räcker gott ändå.

På tal om säkerhet så tror jag att de här fronterna kommer väl till pass när kalvarna ska märkas också. Korna kan låsas fast när de äter och då kan man passa på att sätta i kalvarnas öronmärken utan att ha en överbeskyddande morsa i hasorna.