Veterinär, kalvlängtan och ett litet hyss

9 mars, 2021

En fin dag på farmen. Veterinärbesök, bra snack, skratt och friserade kor. 

Vi hade veterinären inbokad idag. Ett vanligt rutinbesök med avhorningar, allmän lägescheck och kontroll av läkemedelsåtgången.

Det är så kul nu för vår sjukdomsstatistik har verkligen gått ner på sista tiden. Det märks tydligt att vi tar emot aningen färre djur och därmed får ett lägre smittryck. Den största orsaken är dock att vi nästan uteslutande köper kalvar från en enda gård numer. Det har gjort en väsentlig skillnad för oss. Bakterier från olika gårdar blandas inte på samma sätt och djuren håller sig väldigt friska.

Avhornas ska de hursomhelst och Ellinor och Linda jobbade med det medan jag halmade. Några var större än andra. Ett gäng som kom hit som avvanda hade rejäla hornknoppar.


Den här bastante killen var inte alltför lätt att sedera, men till slut blev han också trött. Fina Brorsan, nu är han också hornlös. 

Medan vi fikade och stämde av läkemedelsjournalen passade vi på att räkna ut exakt när våra egna kalvar kan börja komma. Att det ska bli framåt slutet av den här månaden har vi vetat men nu räknade vi exakt 280 dagar från det datum då tjurarna kom ut till korna. Om någon av dem var brunstig och släppte till just då och blev dräktig är beräknad kalvning den 22:a. Kul att ha ett exakt datum sådär. Inte alls säkert att det händer något just den dagen men lite roligt är det ändå. Som när man väntar på en människobäbis.

Inte ens två vekor bort nu. Jag längtar så mycket tills det ska dra igång!


Tänk när det kommer sådana här igen. Som lilla Corona. 

På eftermiddagen klippte vi ett gäng kossor inför just denna kalvningens tid. Snygga ska de vara, med lättillgängliga juver utan en massa lurvig päls där småttingarna ska dia. Vi hann nästan alla, bara några kvar tills i morgon.


Giklans lilla Freja från förra säsongen. 

Det bästa på hela dagen var överlägset att klippa Matildas fina och bra uppfostrade ko Ronja. Hon är snäll och helt oskyldig men har tyvärr fått en böld på käken, den har vi varit lite orolig för men veterinären intygade att det inte var något farligt, och att hon kommer bli bra. Det är vi alla väldigt lyckliga för då det är den finaste kon vi har. Som en skänk från ovan ungefär. Guds gåva enligt alla speciellt enligt Matilda. 

Hahaha, titta här hur det blir när man lånar ut datorn till barn en liten stund! Gästblogg minsann. Matilda Maräng… Men nej, Ronja är inte vår finaste ko. Inte heller är hon en skänk från ovan. Men hon är snäll, och vi är såklart glada att hennes käkböld var på tillbakagång.

Just nu, 11 mars 2021 kl 05.05
Arg kvinna loggar in