Nu när alla kor är hemma från betet har ströbädden i kostallet börjat användas igen. Den reagerade inte så värst bra precis. 

Under flera månader har kornas ströbädd bara fungerat som kalvgömma och vi har knappt halmat någonting alls. En öppning i grinden har gjort det möjligt för kalvarna att gå in och vila och äta kraftfoder men kossorna har nästan bara varit ute. De föredrar skogen under sommaren och är knappt inne även om man har öppet.

Nu när det är fullt hus och höstväder har vi halmat upp och släppt in allihop igen. Nästan direkt såg ströbädden ut såhär:

Det syns kanske inte så bra men det är verkligen jättestora knölar och mellan dem ett slingermönster av stigar som trampats upp. Någon sorts konstig kollaps helt enkelt.

Gissningen är att bädden har brunnit ojämnt på något sätt? Och att den blivit instabil när vi inte behövt fylla på med halm under så lång tid? Sedan kom en massa belastning av tunga kor och då gav den vika?

Nu ska allt tas ut så vi kan börja om från början. Det blir en helt ny bädd för det är stört omöjligt att få till en bra yta av det här. Vi skulle nog behöva både jordfräs och vält i så fall och det känns inte riktigt som ett vettigt alternativ!