Efter några veckors väntan på grund av köer kom äntligen slaktbilen i fredags. Den var efterlängtad. Vi har många stora, fina djur nu och fler kalvar på ingång. De som är klara måste iväg så de nya kan komma in. 

Det känns bra att skicka iväg djur när lastningen går enkelt och stressfritt. Djuren har varandra under transporten och man liter på den som kör bilen.
Jag är glad att vi har satsat på ett bra lastningssystem och att Nyhléns Hugosons har så bra personal. Jonte, som är den som oftast hämtar våra djur, är lugn och trygg. Väldigt duktig, trots att han är ung som en gryning. Han jäktar inte och han utgår alltid från oss och vårt arbetssätt, eftersom det är vi som känner djuren.

Morgonlastning. Djuren var nyfikna och gick gärna upp i den ljusa lastbilen. 

När vi har lastat klart brukar vi gå in och fika medan vi skriver upp alla individnummer på intransportsedeln. Sedan bär det iväg till slakteriet i Ullånger och efter bara ett par timmar får vi ett mail med tjurarnas vikt, klassificering och daglig tillväxt. Det är alltid spännande. Den här gången var de ganska stora eftersom hämtningen var försenad. Nästa lass kommer nog att vara ännu tyngre för de som ska åka då såg ut att vara nästan lika stora redan nu.

Jag är stolt över våra djur. Fina tjurar från en bra uppfödning här hos oss. Vi har haft dem från att de var ett par veckor och när de åker är de 16-18 månader. Vi har matat dem med mjölk den första tiden, bäddat torrt med halm, oroat oss för dem, tagit hand om dem och fixat för att de ska ha det så bra som möjligt hela vägen. Vi har skrattat åt olika upptåg, svurit över hyss och bus och slutligen sett dem kliva på slaktbilen helt lugnt tillsammans med sina flockkamrater.

Det är fint att vara bonde i Sverige.