För någon månad sedan anlände en riktigt speciell tjur hit till Nysäter. En ovanlig ras och en kille som gjorde att vi plötsligt fick landets näst största rasbesättning. Bamse av Duderö heter han och vi säger varmt välkommen. 

Danne och Jenny gjorde en spännande roadtrip ihop för ett tag sedan. De skulle ”titta på djur” hette det, men jag visste förstås att det med största sannolikhet skulle sluta i någon form av affärsuppgörelse. Sådär som det ofta blir när folk åker och ”tittar” på något.

Färden gick till Duderö där familjen Garbell föder upp Limousindjur men även den franska köttrasen Bazadaise. Fram till studiebesöket var de den enda gården i landet med den här rasen men nu finns det två. Danne slog nämligen till på en avelstjur så nu har vi Sveriges andra och näst största Bazadaise-besättning! Om nu en enda tjur räknas som en besättning? Tveksamt kanske?

Vi har i alla fall en renrasig grabb på gården och han är både trevlig och fin. Det känns spännande eftersom Bazadaise är så ovanligt och det är kul med något nytt.

För att presentera vår Bamse ordentligt ordnade jag och Linda en liten fotoshoot förra veckan. Det gick inte riktigt som planerat kan man säga…

Vi förberedde och fixade och tyckte att vi hade tänkt på allt. Visionen var att han skulle ströva runt framför hangarn ett tag och visa upp sig ur alla vinkar i eftermiddagsljuset. Riktigt ordentliga var vi, stängde för med grindar och traktorer och tänkte att han nog skulle förstå hur vi menade. Sedan släppte ut honom och han fick med sig fjälltjuren Frans som extra sällskap och trygghet.

Eftersom han ska fungera som avelstjur får vi hoppas att han är mer lättfotad än lätt-fotad. För han var då verkligen svår att fånga på bild!

Han är en smart rackare den där Bamse, det är tydligt. Egensinnig och klurig. Han vägrade gå dit vi hade tänkt och ville inte stå still och posera. Bara egna äventyr. Upp i en hög med gammalt foderspill, några varv ute och sedan ville han prompt tillbaka till boxen. För att ta sig dit klev han rakt över krafttuttagsaxeln mellan Valmeten och balfräsen och var nära på att fastna! Sedan drog han loss en skarvsladd från väggen, slank in igenom en minimal springa mellan två grindar innan han skuttade rakt över en annan som någon sorts antilop och joggade iväg längs foderbordet!

Vi som hade planerat så bra! Jag hade till och med tagit fram riktiga kameran dagen till ära men hann inte ens ställa in den.

Några bilder fick vi i alla fall men det blev absolut inte som vi hade tänkt oss. Men när blir det någonsin det!?

Visst är han snygg!? Lite egen vilja kan man ju stå ut med trots allt eller hur?

Lärdomen av detta: Underskatta inte en Bazadaise.