Det blir sällan som man hade tänkt och det gäller även denna vecka. Tur man är flexibel och skönt att det var just iskalldagen från förfrysarland som blev lite lugnare. 

Veterinär- och klövverkarbesöket som var planerat till måndagen fick skjutas på framtiden på grund av sjukdom. Men det gjorde i ärlighetens namn inte så mycket. Leif klarar sig ett tag till om han får ha lugn och ro omkring sig och det var rätt skönt att slippa krångla med honom i värsta kylan. Jag fick en mindre späckad dag men det blev en del gjort ändå. En ströbädd kunde skottas ut, ett gäng hinkar i ladugården är extra väldiskade och jag har äntligen ordnat förvaring för de däck vi har som tyngder på ensilagelimpan.

I kalvladugården är det lagom många djur just nu och det är kul att jobba där igen eftersom vi har fått tillbaka varmvattnet. Det har varit riktigt tråkigt ett par veckor för vi har bara haft kallvatten under arbetet med vårt nya vatten- och värmesystem. Den gamla beredaren åkte ut och det tog att tag för firman att få till allt som skulle göras nytt. Med järn i vattnet och mjölkbeläggningar överallt är det inte så kul att diska kallt kan jag meddela. Hetvattentvätten har heller inte funkat optimalt så inte ens den har vi kunnat använda till disken. Nu är det sedan ett par dagar tillbaka en fröjd igen. Man slipper frysa fingrarna av sig och allt blir så rent och fint. I alla fall jämförelsevis.

I morgon ska jag visa vad Danne hade för sig förra veckan men sedan lämnar jag gården en liten stund. Jag ska nämligen till hufvudstaden från torsdag till fredag, hur jag nu ska klara mig där.