Ja, det är förstås ATL jag tänker på.

Ihop med mina andra morgontidningar så kommer papperstidningen ATL (med en upplaga uppåt 30.000 exemplar) obotligt lojalt varje fredag (och tisdag) till mig och de flesta andra. Och det gör den eftersom den delas ut till mig inom ramen för tidningsföretagens eget distributionssystem.

Men det omfattar inte alla. En del, jag vet inte hur många, får sin pappers-ATL postdistribuerad. Och eftersom jag jobbar med medier, så vet jag att det i genomsnitt är åtminstone 5-10 %, i vissa fall fler, av alla prenumeranter av dagstidningar och nyhetstidningar av ATL:s karaktär, som det handlar om, som får sin tidning utdelad via PostNord. Det är tillsammans åtskilliga tiotusentals prenumeranter.

Och här står vi nu inför ett problem. PostNord tänker gå över till ”varannandagsutdelning” och framöver dela ut brev och tidningar varannan dag. Ena veckan ska brev och tidningar delas ut måndag-onsdag-fredag. Nästa vecka tisdag-torsdag. En postdistribuerad tidning som ges ut på fredagen kan då i bästa fall delas ut på måndagen, i sämsta fall på tisdagen därpå.

Hur det här förhåller sig till postlagens krav om att ”varje arbetsdag och minst fem dagar i veckan” göra ”minst en insamling och en utdelning av postförsändelser” är en diskussion i sig.

Men en ”försöksverksamhet” har redan dragits igång av PostNord i delar av Skåne och planen är att successivt rulla ut systemet med varannandagsutdelning över hela landet 2021-2022.

Jag gjorde ett blogginlägg om detta i våras

Det var kanske för tidigt.

Nu är det dock skarpt läge.

ATL har skrivit kritiskt – och klokt – om detta på ledarplats i förra veckan (jodå, jag fick tidningen på fredagen).

För det handlar ju inte bara om tidningar utan om att säkerställa en fungerande postgång och om att kunna lita på att samhällsviktiga leveranser fungerar, vilket uppmärksammades på debattplats i ATL i juni av tunga instanser som Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Jordbruksverket och LRF.

Hur kunde det bli så här tokigt? Det handlar om bristande lönsamhet för PostNord, men också om vad som ska vara en grundläggande samhällsservice till alla medborgare. Visst kan man hänvisa till att det går att läsa ATL och andra tidningar digitalt (t ex den här bloggen), men påfallande ofta är det just i den glesbygd där det saknas såväl fiber som mobilt bredband som de postdistribuerade tidningsexemplaren delas ut. Samt att där finns många äldre som kanske vare sig vill eller kan vara digitala.

Infrastrukturminister Anders Ygeman har nu, sent om sider, tillsatt en utredning om finansieringen av ”den samhällsomfattande posttjänsten”.

Det är bra. Men det blir då bakvänt om PostNord föregriper utredningen genom att radikalt omvandla infrastrukturen för postverksamheten innan utredningen är klar.

PostNord är inte, hur gärna man än skulle vilja vara något annat, ett företag vilket som helst, utan en statsägd verksamhet.

Och därför bör staten som ägare – och den som har ansvaret och den som kritik och ansvar bör riktas mot –  gå in och pausa ”varannandagsutdelningen”. Tills dess man utrett och bestämt sig för hur den grundläggande postala samhällsservicen ska se ut och vad man vill med sitt statliga postaktiebolag.