Köldsmockan (Fimbulvintern?)

februari 6, 2021

Men så slog den till – Köldsmockan! –  som vi brukar kalla den på kvällstidningsspråk.

Det blev med andra ord lite kallt häromkvällen – 17 grader här i norra Östergötland och inte mer än uppåt -10 grader på dagen.

Så har det varit i flera dagar – och det ser ut att hålla i sig, åtminstone en vecka till!

Riktigt skönt – strålande sol på dagen (som ju faktiskt värmer), men kallt och för en gångs skull kan vi i södra halvan av landet få uppleva det här sköna krispiga ljudet när man kliver runt i snön (istället för att klafsa runt i det vanliga snöslasket, om det nu över huvud taget snöar).

Och dagar med ljus så mycket längre!

Ok, jag vet att alla norr om Dalälven skrattar ihjäl sig åt sådana här patetiska betraktelser och tycker att vad är det som är nytt? – här har vi väl snö och kyla hela tiden.

Fast man vill ju heller inte ha det som det var under Fimbulvintern (sådär år 536 e Kr och några år framåt). Då var det väl sådär lagom roligt – eller som det beskrevs i Eddadikten:

”Det första är att den vinter som kallas Fimbulvintern kommer. Då yr snö från alla håll, då blir det mycket kallt och vassa vindar. Solen har ingen verkan. Tre vintrar kommer i följd och ingen sommar emellan.”

Nej, så vill vi inte ha det.

Hur som helst så är det även här söder om Dalälven rätt skönt när det blir en riktig vinter – och för en gångs skull har jag inte satt upp snökäpparna i onödan!

Tjälen har gått ner i marken och skogen står stadig om det nu till äventyrs skulle börja blåsa.

Vi skotade ut GROT från det senaste hygget på frusna och bärkraftiga marker häromveckan.

Så här kan vi gärna ha det några veckor till.

Men sen får allt våren börja komma.

Rätt att stämma staten!
Vive la France! – låt tuppen gala!