Integritetskränkt i skogen?
Det fanns en tid då jag tyckte det var viktigt med personlig integritet. Då handlade det om Statens kontroll över medborgarna.
Expressen drev en kampanj på temat ”Storebror ser dig!” – och jag var den förste att hålla med.
Men sedan dess har perspektivet urvattnats. Numera handlar det mest om att Staten tagit på sig uppgiften att skydda medborgarna mot varandra.
Och det kanske behövs i viss mån. Men ändå.
Häromdagen damp det ner en välmenande 49-sidig skrift från Integritetsskyddsmyndigheten, (IMY). Det är alltså den gamla Datainspektionen som tagit sig ett nytt namn.
”Vägledning vid kameraövervakning” är titeln och är en praxissammanställning över tillstånd/icke tillstånd från myndigheten under åren 2018-2020.
Det är på sätt och vis en underhållande läsning, till exempel om hur 19 % av ansökningarna avseende myndighetslokaler/kontor fick avslag och 24 % endast delvis beviljades.
Men på det stora hela går det ändå åt rätt håll. Det fanns en tid då en skogsmaskinsförare – av integritetsskäl – inte kunde kameraövervaka sin i ett skogsbryn undankörda skördare för att få freda sin egendom från dieselstölder och skadegörelse. Då var det snarare dieseltjuvarnas personliga integritet, det handlade om.
Förhoppningsvis är den tiden förbi.
Men så fastnar jag på sidan 41 i rapportens exempelsamling – med rubriken ”Skog och mark”.
Här förklaras, med stort allvar, att i ”skogar, vattenområden, fjäll, åkermark och andra relativt otillgängliga områden utan tät bebyggelse”, så kan integritetsintresset ”väga relativt tungt” – ”särskilt om det är fråga om naturområden med vandringsleder, sevärdheter eller annat som talar för att personer vistas på platsen för nöje och avkoppling”.
Kränkt om någon ser dig här?
På framför allt den ena av mina fastigheter är det rätt många som rör sig på småvägar, stigar och i skogen för jakt, nöje och avkoppling. Det gör de med stöd av jaktavtal eller allemansrätten och det välkomnar jag – så länge det sker med respekt och varsamhet.
Och i de flesta fall där någon ens brytt sig om att ansöka om kameratillstånd, så har IMY ansett att tillstånd inte behövts.
Men ändå.
Jag tänker inte sätta upp någon kamera. Fast skulle så behövas, så har jag väldigt svårt att förstå hur någon – förutom dieseltjuvarna – över huvud taget kan få sin personliga integritet kränkt av att vara ute och gå i skogen.