Nu är det ju som det är med vädret – ena dagen drivor av snö, några dagar senare har allt smält bort.

Så är det i alla fall i norra Östergötland.

Egentligen hade jag tänkt skriva lite argt om grisarna som nu varit inne och bökat upp delar av lagårdsplanen. Eller varför stanna där – fortsätt in i trädgården! En av mina grannar på en avstyckad tomt berättar om hur det var ett fruktansvärt liv en natt när det bökades runt på gärdet näst intill.

Det fanns en tid för några år sedan där jag faktiskt trodde att grisarna var på tillbakagång. Nu ersattes de förvisso av hjortar som betade upp skörden, men nu är hjortarna på tillbakagång och grisarna tar plats igen.

Men nu kom det ju 20 cm snö, så då går det ju inte att dokumentera den nyskapande verksamheten på lagårdsplanen.

Ska man i dessa dyrtider satsa på utsäde och gödning så har vi faktiskt inte råd med det här.

Jägarna gör sitt – men grisarna är ju så många.

Här två av många fler. Alltför många. Det här måste få ett slut.

Jag kan icke räkna dem alla som det sägs i psalmen…