Jag går in i butiken hos byggmarknadsföretaget – ett av alla dem som sponsrat det svenska OS-deltagandet som ”en riktig byggmarknad” – och säger att jag vill köpa 30 löpmeter ”två-tum-fyra”. Uppkapat i några olika längder.

Jag får förvånade, frågande och stillastående ögon från en ung och hjälpsam man.  Som hade jag kommit från en annan planet. Vi talar inte samma språk.

Jag ska inte klaga. I Sverige infördes faktiskt det metriska systemet 1878 genom en kunglig förordning.

Men på något sätt hängde det här med ”tum” kvar i virkesbranschen rätt länge. Min far hade ett litet sågverk och där sågade vi och sålde bräder och plank i mått av ”en-tum”, två-tum”, ”tre-tum och rent av ”tre-kvartum”. Gånger bredden på brädan/plankan, som kunde vara allt från ”två-tum” till ”tolv-tum”, beroende på hur mycket som var kvar av stocken.

Och det går ju inte att komma i från att tumstocken alltjämt finns. Med såväl tum som centimeter.

Vi kör fortfarande lite i sågverket. Man lägger upp stocken, fixerar den utifrån måtten – och sågar. Alltjämt i tum.

Det har på sätt och vis sin charm!