Sätter ut snökäppar – samtidigt som jag i mitt andra liv går och tänker på ett remissyttrande över en statlig utredning jag ska skriva.

Och ja, det är naturligtvis fånigt att hålla på med snökäpparna när det är 15-16 grader varmt. Men som utbo som inte alltid är på plats och som ordförande i vår lilla vägsamfällighet i norra Östergötland så vet jag hur fort det kan gå.

För knappt en månad sedan så var det bilrally här och torrt så att dammet yrde. Men från sol och varmt den ena dagen, till snöslask och vinterföre dagen därpå, är steget inte så långt.

Man vet vad man har och men vem vet vad man får och vem vet hur det går?

Och minsann, började det inte regna lite lätt så fort jag var ute med snökäpparna.

Så jag gick in ett tag och knåpade på remissyttrandet – en helt fascinerande bok som jag fått i mitt arbete och med ett färggrant omslag som heter (SOU 2026:28) ”Tillgång till passageraruppgifter i brottsbekämpningen” och som är en inte så liten bok på 429 sidor.

Vet inte riktigt vad jag ska tycka till om det där, men det ser ut att handla om någon EU-sak och om uppgifter man måste lämna ifrån sig som passagerare när man är ute och flyger och hur de får registreras och sparas samtidigt som man inte ska känna sig övervakad och kränkt i onödan. Och nu vill man att det ska gälla även för andra ”trafikslag”, typ om man åker tåg.

Det klarnade upp utomhus. Lade ifrån mig boken med de 429 sidorna. Sådant där kan man gå och grunna på när man står där med spettet i vägkanten och blir arg på att man hela tiden hugger i sten och grus. Tänker att det här med passageraruppgifter nog ändå inte gäller om man åker på vår lilla grusväg.

Tänker mera på vintern. Och att det är dumt att chansa.

Så lika bra att få det gjort.

Upp med snökäpparna!

Nu är jag redo för vintern!