När tiominuersjobben tar en timme

17 januari, 2018

Vilken dag alltså… Det har snöat. Igen. Och exakt ALLT tar vansinnigt lång tid. Jag kom in strax före kl 22 och Danne är fortfarande ute. Han skottar åt några grannar. 

snoigt2

Jag vet inte hur mycket snö det har kommit men det börjar vara på den nivån att absolut inget går lätt längre. Det finns snart ingen plats att lägga snöhögarna och man hinner inte få undan allt förrän det kommer en ny smocka.
Man kan inte ens hämta en bal utan att man nästan kör fast! Spännande va? Eller utfodra kvigorna! Såhär gick det till:
Jag hämtade en bal, körde nästan fast, öppnade den, körde iväg, körde fast, kom lös, fick ställa undan balen, kopplade på skopan, skottade en väg dit jag skulle, insåg att klockan var för mycket, bad Danne skotta färdigt, hämtade barn på skolan, kom hem, kopplade på balgripen igen, tog balen och lyckades äntligen köra till rätt ställe på den skottade vägen och lägga balen i balkorgen. Puh! Något som skulle ta tio minuter tog helt plötsligt en timme! Och då har jag inte räknat in resan till och från skolan!

snoigt

Man får vara glad så länge man kommer ut ur huset över huvud taget. Ungarna fick inte upp dörrarna i morse när de skulle till skolan, så mycket snö hade drivit in under natten.

Just nu snöar det ymnigt men det blåser i alla fall inte som det gjorde igår. Skönt. Nu sitter jag i soffan och halvkollar på ett läkarprogram om en stackars dam som har ramlat. Har precis ätit en sallad som jag hackade ihop av lite allt möjligt som vi hade hemma. Lite väl tam mat egentligen efter en sådan här dags arbete. Jag är fan värd en flottig pizza!

 

Mamma, de hade SEX!!
Idag har vi tränat på avlivning