Bondebloggens julkalender ”Visste du detta om svenskt lantbruk?”

I dagens lucka kommer lite basic djurkunskap igen. En ko är inte bara en ko.

Mjölkko
En ko som jobbar med att producera mjölk.
De vanligaste mjölkkorna i sverige är svartvita och rödbruna kor. De svart-vita heter SLB (svensk låglandsboskap) eller Holstein och de rödbruna heter SRB (svensk rödbrun boskap). En bra mjölkko har god fertilitet, bra klövar och stark kropp. Hon snäll och såklart duktig på att omvandla foder till mycket mjölk.
Dagens mjölkkor ser rätt annorlunda ut jämfört med begynnelsens ”ur-kor”. Det är ett resultat av genomtänkt avel med fokus på djurhälsa och produktion.

Diko
Alltså di-ko. Inte dicko eller disco. Inte heller disco-ko! En diko är en ko som ger di. Hennes jobb är att få en kalv varje år, precis som idisslare i det vilda, och att ta hand om den. Hon är ofta en duktig markvårdare också, som håller landskapet öppet genom att beta. De flesta dikor är av köttras eftersom de hålls i köttproduktion och inte för mjölk. Det finns en mängd olika köttraser men många av dem är riktigt duktiga foderomvandlare, vilket innebär att de kan leva gott på skogsbeten eller liknande. Man avlar på goda mödrar som lätt blir dräktiga (gravida), har enkla kalvningar och är duktiga på att ta hand om sin avkomma. Kalvarna som föds går vidare i köttproduktion eller blir själva dikor (kvigkalvarna).

Amko
Nästan som en diko men ändå inte. En amko ger mjölk åt andra kalvar än sin egen. Smart eftersom många kor producerar mer mjölk än en enda kalv behöver. Mjölkraskor eller korsningar mjölkras/köttras är ofta lämpliga som amkor, Men det handlar såklart mycket om personlighet också. Att de accepterar och vill ge di till flera.

Vi har några spontana amkor bland våra dikor. Kor som tar till sig fler kalvar än sin egen och gärna låter de dia. Kjellina är en sådan.