Från proffs till skitgris

27 september, 2019

Linda och jag hade djurflyttarprojekt deluxe igår. Först skulle tjurkalvarna skiljas av. De skulle flyttas bort från mammorna och in bland alla andra tjurar uppe på gården. Sedan skulle alla kor med kvigkalvar hem från betet hos vår granne. Gick kanonbra! Och irriterande dåligt!

Tjurflytten flöt på som ett rinnande vatten och det är så roligt nu när Linda och jag är så vana vid att jobba ihop. Vi har samma tänk när det gäller djurhanteringen också. Både för att jag har lärt henne ”min lära”, alltså det jag tycker är rätt metoder och för att hon har ett bra djuröga och ett hanteringslugn redan från början. Vi är på samma nivå där på ett bra sätt och stressar inte upp varken djuren eller varandra. Proffsiga som tusan!

Tjurarna var bara att lasta och köra iväg. Plopp in i passande hallar och de verkade trivas bra ända till sen kväll när de kom på att de saknade morsorna lite. Då råmades det lite åt olika håll men de är så stora nu att de klarar sig alldeles ypperligt utan mödrar.

Sedan skulle vi hämta kor på betet. Det gick också bra måste jag säga. Ett tag i alla fall. Men de är jobbiga. Så smarta och utstuderande. Ser allt och tycker om att ställa till det. Eller bara vägra gå upp på vagnen. Vi fick locka och pocka en del, på första bilden syns det när jag lockade upp en massa djur till vagnen med en skottkärra hö.

Många gick på själva men några fick vi putta på och nästan lyfta in. Vi kan säga som så att man blev bra skitig!

Till slut var det mest kalvar kvar på betet. Korna är rätt vana vid att transporteras men kalvarna var lite misstänksamma. Och så har de blivit så stora nu att de inte följer mammorna i hasorna hela tiden.

Vi sparade en ko som barnvakt och trygghet när vi skulle fånga in de sista sex kalvarna. Fick in fem. Den sista vägrade. Sprang omkring bara. Full fart iväg och sedan tillbaka för hon ville ju inte lämna de andra. Hon gick inte att få fast hur fina grindfållor vi än byggde.

Till slut fick vi hämta hennes mamma som redan var hemskjutsad. Lätt förvånad ko som fick kliva upp på vagnen igen och åka tillbaka till samma bete som hon lämnade några timmar tidigare. Kalven gick inte att fånga då heller men med mamma på plats kommer hon inte att bli rädd eller springa ur hagen. De fick vara kvar över natten.

Nu har det gått en dag till och de där två är fortfarande ute i det fria. En hel beteshage för sig själva. Fortsättning följer.

Trevlig helg!

Blandad lördagspåse
Ska vi hjälpas åt!?