Regnet tar mig hem

26 september, 2020

Regn innebär tröskuppehåll. Regn innebär också att han som tröskar kan vara på sjukhuset med barnet, så hon som inte tröskar kan vara hemma och jobba och umgås med övriga barn.

Jag är hemma. Oerhört skönt. Jag blir så glad över de mest simpla ting just nu. Att få skrapa skit i kalvboxarna, blanda foder och flytta djur. Köra bal på betet. Vardagen. Arbetet. Och en enkel middag och en kväll i soffan med barn. Att få sova i min egen säng.

Fast idag har jag känt mig nere på något vis. Det har regnat och jag har tänkt alldeles för mycket. Trots att jag har haft fullt upp. Men det ska väl göras det med. Tänkas. Just nu dricker jag vin i alla fall och då blir tankarna en aning mjukare i kanterna. Jag också. Som en liten julost. Jag spelar countrymusik och lagar mat och ska snart gå ut på en kvällstur bland djuren. Tänkte bara dansa in här lite stillsamt och säga hej.

Så: Hej.

 

 

En början i alla fall
Det närmar sig