Covid och ett stort tack

30 november, 2020

När det är som mest krångligt och jävligt kan det hända att det plötsligt dyker upp något fint. 

Som jag berättat tidigare har vi fått så god hjälp och sådan omtanke från vänner och grannar att jag har gråtit floder för att människor varit så snälla mot oss.
Nu i veckans kom ett paket från Nyhlens Hugosons också. För andra gången!

Mat. Det viktigaste. Det man inte hinner ordna stordåd med alla gånger men alltid måste ha. Nu blev det fest i stugan.

Jag måste ju berätta förresten. Varför det är extra dålig fart på mig just nu. Jo, jag och dottern på sjukhus har fått coviddjäveln. Vi är inte särskilt sjuka men helt isolerade och ensamma längst bort på en sjukhusavdelning. Jag är trött som ett as och inget är sig likt i den knasiga vardag vi brukar ha här. Dessutom känner man sig som världens besvärligaste människa när man måste ringa på ett larm och folk måste byta om och plasta in sig så fort vi behöver något. Typ kaffe. (Nämen jag skojar. Jag lovar, jag ber aldrig om bara kaffe såklart utan passar på att fråga om det när vi ändå behöver annan hjälp, såsom vård, men ändå.)

På grund av den här situationen där jag just nu känner mig ungefär lika nyttig som en strandad val blev jag väldigt glad när Danne och ungarna fick hem en massa gott.
Kanske några av produkterna innehåller kött från våra egna tjurar också. Extra roligt.

Tack alla som är så snälla. Inte bara mot oss utan alla som bryr sig om sina medmänniskor överhuvudtaget. Jag önskar att jag ska få vara i ett annat läge snart. Så jag kan få vara givare också och inte bara en tacksam och rörd mottagare. Då ska jag också komma med mat till någon som inte får tid och kraft att räcka till.

 

 

Fångad för frisering
Vad gör du, Linda?