Hemslakt och barnarbete

27 februari, 2021

Jag tror jag har världens bästa liv trots allt. En lång arbetsdag är slut, jag har rödvin i glaset och är snart inte ens gråhårig längre. Det enda som fattas är en make och en dotter. Det är för all del inte lite men under omständigheterna är det här en riktigt bra lördag. 

Idag har vi hemslaktat två tacodjur här på gården. Det är djur som av olika anledningar inte hänger med utan slutar sina dagar lite tidigare, ofta i form av köttfärs. Det kan vara kalvar som behandlats för någon åkomma som små och blivit friska men växer lite långsammare, eller en inköpt kviga som inte håller samma ålder och storlek som våra egna.
Vi har faktiskt en tacolista i ladugården där vi skriver upp djur som vi misstänker eller vet inte kommer att hålla samma fart som de andra. Det är bra att veta och hålla ett extra öga på dem så de inte försvinner in i produktionen och blir bortglömda. Ett djur som växer sakta kan ju må hur bra som helst men är inte lönsamt. Dessutom hamnar en sådan individ ständigt i nya grupper eftersom de jämnåriga växer fortare och flyttas vidare snabbare. Inte jättekul kanske, att byta flock oftare än det är tänkt. Bäst för alla parter att plocka ut just sådana djur när frysen är tom.

Den här gången fick jag hjälp av min snälla pappa med slakten. Jag frågade om han kunde komma och hjälpa mig att hänga upp dem, men då erbjöd han sig att hjälpa till med alltihop. Verkligen bra. Och trevligt hade vi också.

Vi fick även testa Dannes nya svets när galgen ville ge vika. Nya krokar och förstärkningar gjorde susen.

På kvällen hade jag mycket att göra eftersom slakten, och trevligt pappafika, hade tagit en del tid. Gissa om jag blev glad när jag kom till kalvladugården och upptäckte att två barn hade gått ut och börjat spontanjobba! En annan unge hjälpte mig att köra balar till korna och den fjärde hade mat färdig (tacos faktiskt, haha, passande just idag) när vi kom in. Vilken lycka!

Nu har jag fått färg i håret till tonerna av dansband och tonårsskratt. Jag är så glad. Måste raska mig att skölja ur det bara för nu har det suttit i ett bra tag, annars tappar jag väl hela skalpen. Vi hörs!

Städ- eller mångalen?
Alla behöver en storebror