Livets dryck

Idag är det Mjölkens dag! Det är även Globala dagen för föräldrar och Mobilfria dagen men jag väljer att fokusera på mjölken. Det är ju så förbannat svårt att vara mobilfri i dagens läge och ännu svårare att vara förälder. Mjölk däremot är enkelt. Trots att den är ganska komplex att både producera och debattera, men ack så naturlig och enkel den faktiskt är. Inga krusiduller, bara en färdig energidryck proppad med näringsämnen direkt från landsbygden. 

Till skillnad från många andra temadagar är Mjölkens dag inte bara en kul grej eller en anledning till extra gott fika. Mjölkens dag (World milk day) instiftades av FN 2001 för att synliggöra och hylla mjölkens betydelse världen över. Och den är inte liten. Ur ett globalt perspektiv är mjölk och mjölkkor i många fall skillnaden mellan liv och död. Att ha en ko, ett djur som kan omvandla växter som vi människor inte kan äta till supernyttig och näringsrik proteindryck, kan göra en extrem skillnad när det gäller människors livsvillkor.

Här i väst har mjölken också varit livsviktig för inte alltför länge sedan. Precis som fri skolmat har mjölk varit en stor del i vårt svenska välfärdspussel och något som bland annat gjorde det möjligt för barn ur alla samhällsklasser att kunna gå i skolan.
Numer har vi råd att tjafsa om beteskrav, havremjölk och vilken sorts mjölk som egentligen får kallas mjölk och det är väl ett tecken på hur tryggt och priviligerat vi har det. Så till den grad att vi tenderar att glömma vad som är viktigt och hur allt hänger ihop. Mjölken är ju en basnäring för hela landet, en bred källa till arbete och skatteintäkter långt utanför gårdarna och själva motorn i både lantbruket och hela landsbygden. Den sätter fart på allt som köttproduktion, betesvård och odling av alla de slag. Och annat också, som hästverksamhet som är beroende av produktionslantbruket för foder. Eller helt vanligt folk som bara vill bo på landet utan att behöva hugga sig fram genom ett hav av sly och skog. Det mesta blir rätt knivigt utan en stabil grund av svenska mjölkbönder, även odling av grödor för populära vegetabiliska drycker. De behöver också både gödsel och växelbruk, men det tänker nog inte alla på.

Många av oss köttbönder är direktberoende av mjölproducerande kollegor. Tjurarna som vi föder upp här hos oss till exempel, de kommer från mjölkgårdar och är själva ryggraden i vårt företag. Dikorna och deras kalvar är bara en liten del av verksamheten.

Jag älskar mjölk och tycker att det är ett fantastiskt livsmedel. Dricker nog minst en halvliter om dagen i snitt. Om jag har svårt att äta av någon anledning så dricker jag mjölk istället och då vet jag att jag får i mig mat ändå. Mjölk efter träning och mjölk till barnen har alltid varit en självklarhet och créme fraiche och grädde har vi alltid i kylen.

Till de som anser att man inte ska dricka mjölk för att vi människor ”inte är konstruerade för det” vill jag bara säga att vi kanske inte direkt är konstruerade för att dricka vatten med socker och kolsyra heller. Eller malda små torkade bönor som kokas ihop till en brun dryck som med fördel intas varm. Eller druvor som någon fransman mosat och hällt upp på flaska eller bag in box. Jag gillar förvisso läsk, kaffe och vin jag med, och en massa andra drycker för den delen, men just mjölk är ju ett helt naturligt livsmedel och den mest näringsrika av alla jag kan komma på. Helt utan andra tillsatser än en minimal skvätt D-vitamin i vissa produkter. Kan det bli bättre?