Såhär har vi möblerat om

När vi byggde kostallet valde vi att göra en bred skrapgång. Vi resonerade som så att vi enkelt kunde smalna av den senare om vi ville ha en större ströbäddsyta i framtiden. 

Nu är framtiden uppenbarligen här för vi har gjort verklighet av den där idén. Några stolpar, lite expanderbult och ett antal fästkopplingar var allt som behövdes för projektet. Samt en hel del tålamod och ett par nävar svordomar skulle det visa sig.

Vi behöver mer plats nu av en viss anledning och därför ska vi testa om liggytan blir bättre och håller sig torrare när vi gör den större. Det borde logiskt bli så men det är inte självklart. Kor är tunga och om de har snålt med plats på andra ställen sliter de hårt på bädden. Anledningen till att vi gjorde så bred skrapgång i början var just för att vi ville att korna skulle ha gott om plats att röra sig, vara flock, socialisera och hålla koll på sina kalvar utanför liggytan. Bädden skulle främst vara en lugn plats för vila och vi tycker att det har fungerat riktigt bra. Särskilt de perioder när djuren kunnat gå ut i skogshagen också.
Nu när vi har den rejäla rasthagen fyller den en stor del av den breda skrapgångens funktion. Lek och promenader kan ske där ute och djuren har väldigt gott om plats överlag. Alltså fanns det nu möjlighet att justera måtten och göra bädden större utan att det blev för trångt om saligheten utanför.


Här ser man hela skrapgången. 

Stolpar borrades fast och befintliga grindar flyttades. Ett enkelt projekt i sig men ändå en sorts prövning. Det blev som sagt en del svordomar idag när diverse saker småjäklades och tiden var knapp.

Tidigare var skrapgången 8,5 x 30 meter och ströbädden 11 x 30 meter.

Med den här justeringen har vi nu en nättare skrapgång på endast 4,5 x 30 meter och en bredare ströbädd på 15 x 30 meter.



Borra och bulta… 


Smalare gång och mer liggyta. Allra första biten är lite rymligare som synes. För att inpasseringen från hagen ska bli så enkel som möjligt och för att alla ska ha plats att äta salt och mineraler utan trängsel.


På med fin halm. 


Hela den nya bädden som tidigare slutade vid de höga stolparna.

En bra sak med den gamla, breda skrapgången var att det fanns väldigt mycket plats för hantering av djuren. Klövverkning, klippning, undersökningar och all slags sortering och gruppering gick lätt och det var en bra miljö att jobba i. Aldrig trångt, inga klämningstillbud och aldrig en känsla av att man störde djuren. Det blir spännande att se om man kommer att uppleva stor skillnad nu med en smalare gång. Blir det jättekrångligt eller funkar det bra ändå? Kanske, kanske inte?

Korna la sig förstås uppe på den gamla vanliga ytan nu till en början. Dels för att vanans makt är stor, särskilt om man är en ko, men också för att det är varmare och mysigare där bädden är tjockare.
Nöjda verkar de vara i alla fall. Särskilt efter några timmars utevistelse i snöblandat regn som de fick utstå medan vi jobbade.
Sov gott nu damer!