Det var väl kanske lite väl överdrivet att säga att ”det låg i luften”, men ändå:

Fredag kl 17.26:

29 grader varmt, en strålande sol och kvav och tryckande värme sedan flera dagar och torrt som fnöske i markerna. Gick knappt att gå ut. Än mindre att göra något vettigt utomhus. Satte mig i solen på altanen några minuter – vände snabbt in igen.

Samtidigt med vetskapen om att här kommer snart väderomslaget – och regnet! I bästa fall inte det som SMHI brukar beteckna ”skyfall” (även om det sägs så snart det är mer än ett duggregn i antågande) men ändå i hyggliga portioner och som ett över dagen mera strilande regn.

Fredag kl 20.36:

Det började mulna på. Fortfarande jättevarmt, men också så där fånigt stilla – inte ett löv rör sig – som det brukar vara inför ett kommande regnväder.

Lördag kl 10.50:

Temperaturen sjönk över natten, men inte sjutton blev det något regn.

Men så kom det till sist, det välsignade regnet.

Ett vackert, fint strilande regn – inget skyfall – men plötsligt blev luften klar och frisk igen.

Andas in – andas ut! Så härligt – det här behöver vi!

Fortsatte tillfälligt mot Stockholm. Hörde om de oranga skyfallsprognonserna för Östergötland fr o m kl 15.00 under dagen och tänkte att hinner jag bara till Sörmlandsgränsen, så kan jag andas ut.

Tvärtom. Först lugnt. Torra vägbanor, förutom ett riktigt skyfall under någon mil i höjd med Borensberg. Men det var tvärtom just vid Sörmlandsgränsen som skyfallen började på riktigt. Länge sedan jag var med om något liknande – vi kröp fram i ösregnet i 60 km/h på vattendränkta körbanor från Kolmården till någon mil norr om Nyköping. Och så torrt igen.

Kollar in nederbördsstatistiken hemma på gården. Verkar ha stannat på sådär 5-10 mm. Kan väl komma lite mer under natten och imorgon. Låter bra.

Rain keeps falling!