AB Karl Hedin stämmer svenska staten på 6,6 miljoner kronor för skogsskador orsakade av granbarkborren i anslutning till reservat efter den stora branden i Västmanland.

Och jag tycker de gör helt rätt.

Sannolikheten för att man kommer att få någon ersättning är förvisso rätt begränsad – jag har i andra sammanhang sett hur svårt det är att få rätt mot staten.

Länsstyrelsen i Västmanland håller i en ATL-artikel (12/2), föga förvånande, på och larvar sig om orsakssamband.

Men det är en viktig markering med den här stämningsansökan.

För det är något galet när vi å ena sidan har en Skogsvårdsstyrelse som (ifall vi skogsägare nu inte skulle ha fattat det själva) uppmanar till ”Sök och plock” samtidigt som det i närliggande reservat inte får röras en pinne.

För några år sedan hade jag ett av staten litet biotopuppmärkt område på den ena fastigheten (har nämnt det förut) där det mesta av stående skog blåste ner i en storm.

Eftersom det var biotopmärkt fanns det ingen virkesköpare som med dessa förutsättningar ens ville ta i tång med virket.

Såg för mig hur allt skulle ligga där som en gigantisk barkborrekuvös.

Det gick bra den gången. Pratade med en regionalt verklighetsförankrad handläggare på Skogsstyrelsen och fick tillstånd att skota ut virket (med lite varsamhetsföreskrifter).

Men det är ett bekymmer det här med barkborrarna och föreställningen om de samtidigt orörda reservaten.

Därför är det bra och viktigt att AB Karl Hedin – och för oss alla som skogsägare – stämmer staten så att frågan prövas så att staten tar sitt ansvar.